EU och USA drog in sitt bistånd till den palestinska myndigheten efter parlamentsvalet i januari, där islamistiska Hamas vann 77 av 132 platser. Syftet med sanktionerna var att pressa Hamas att erkänna Israel och ta avstånd från våld, samt att stärka president Mahmoud Abbas och hans parti Fatahs ställning.
Undersökningar gjorda av centret för utvecklingsstudier vid Birzeit universitetet i Ramallah bekräftar att det palestinska samhället genomgår en omfattande ekonomisk förstörelse. I september uppgav 71 procent av palestinierna i Gaza och Västbanken att deras ekonomiska situation har försämrats under året, och bara 16 procent trodde att de utan problem skulle kunna tillgodose sina grundläggande behov för de kommande tre månaderna.
Den ekonomiska krisen har åtföljts av omfattande israeliska militära aktioner inte minst i Gaza, med hundratals palestinska dödsoffer, men också av tilltagande interna spänningar. Sedan början av september strejkar tiotusentals offentliganställda i protest mot uteblivna löner. De senaste veckorna har också våldsamma konfrontationer mellan olika väpnade grupper ägt rum på flera håll på Västbanken och i Gaza. Enligt den israeliska tidningen Haaretz har en talesman för den Hamas-ledda regeringen meddelat att totalt 175 palestinier dödats i interna strider under året. De senaste konfrontationerna ägde rum efter att samtal om bildandet av en enhetsregering såg ut att ha brutit samman i början av månaden.

Nader Said leder en grupp forskare vid Birzeit universitetet som gör regelbundna opinionsundersökningar i Gaza och på Västbanken. Han menar att många palestinier börjar tröttna på de politiska ledarna oförmåga att komma överrens.
- Vi ser ett kraftigt minskat förtroende för ledarna för de två huvudsakliga politiska grupperingarna, islamistiska Hamas och den sekulära Fatah-rörelsen. Många anser att striderna handlar mer om en strävan efter makt än om politiska eller ideologiska frågor.
Stödet för såväl premiärminister Ismael Hanniya från Hamas och presidenten Mahmoud Abbas från Fatah har minskat med 20-25 procent jämfört med i april. Endast 30 procent av befolkningen uppgav att de skulle rösta pä Hamas om det vore val i dag, jämfört med runt 50 procent strax efter parlamentsvalet. Nader Said menar dock att detta bara innebär en tillbakagång till den normala nivån, efter att Hamas popularitet tillfälligt ökade efter valet.
- Under en kort tid fanns en stor optimism, och en känsla av att en ny regering skulle kunna åstadkomma förändringar, påpekar Nader.
Den optimism som valet genererade försvann dock snabbt när det stod klart att stormakterna EU och USA inte skulle acceptera en Hamas-ledd regering. Trots det uppger över 60 procent av palestinierna att de stöder Hamas policy att inte erkänna Israel. Nedgången för Hamas har inte heller motsvarats av något ökat stöd för Fatah-rörelsen eller andra politiska grupperingar.
- De flesta här anklagar inte Hamas för situationen, utan ser Hamas som offer för Israels, EU:s och USA:s politik. Många beskyller också Fatah för att ha bidragit till krisen, säger Nader Said.

Hamas-ledare har anklagat Fatah och den palestinska presidenten Mahmoud Abbas för att stödja västvärldens blockad i syfte att återta makten. Nyligen beslutade också USA om förnyat finansiellt stöd till Abbas och Fatah på 42 miljoner US-dollar, vilket är långt mer än vad alla politiska grupperingar tillsammans spenderade på sina kampanjer inför presidentvalet. Enligt rapporter i israelisk press inkluderar stödet också träning och utrustning av presidentens egna säkerhetsstyrkor, vilket kritiserats av Hamas som ser det som ett försök att skapa en motvikt till dess egna styrkor.
President Abbas har hotat med att upplösa regeringen om inte en överrenskommelse nås inom kort. Hans möjligheter att på laglig väg upplösa parlamentet och utlysa nyval är dock begränsade. Det är ironiskt nog en följd av tidigare ändringar i den palestinska konstitutionen som gjordes under stark press från USA, den gången i syfte att begränsa den förra presidenten och Fatah-ledaren Yasser Arafats makt och istället ge mer makt till parlamentet, där Hamas nu är i majoritet.
För att kringgå detta har Abbas antytt att han skulle kunna utlysa en folkomröstning för att vinna stöd för sin linje. Fatah-ledaren drabbades dock av ett bakslag i måndags då det visade sig att han tycks sakna stöd från en majoritet inom den egna rörelsen. Ett planerat möte med Fatahs politiska kommitté i Jordaniens huvudstad Amman ställdes då in efter att det stod klart att Abbas inte skulle vinna en majoritet för förslaget att upplösa regeringen.

Opinionsundersökningar visar att en majoritet av palestinierna stöder bildandet av en enhetsregering under ledning av en oberoende premiärminister, vilket man hoppas skulle kunna leda till ett hävande av omvärldens sanktioner. Starka oberoende kandidater saknas dock, och man har inte heller några större förhoppningar om att en enhetsregering skulle leda till en långsiktig lösning på konflikten med Israel eller ett slut på ockupationen. Endast 14 procent tror att bildandet av en sådan regering skulle leda till ett slut på de olagliga israeliska bosättningarna, vars expansion på ockuperad palestinsk mark har fortsatt i skuggan av de interna striderna och västvärldens kampanj mot Hamas.