I juni togs beslut om hur budgeten för 2010 ska se ut, efter Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag. Finanskrisen och det kommande minusresultatet har satt sin prägel på besluten. Kommunen har beslutat om stora besparingar, som kommer att vara procentuellt lika stora i alla nämnder. För facknämnderna, det vill säga exempelvis kulturnämnden, fastighetsnämnden och byggnadsnämnden så ligger besparingen på 5 procent, medan man för stadsdelsnämndernas räkning beslutat om en besparingssiffra på 2 procent. Varje nämnd beslutar själva över sina budgetar och i oktober ska respektive nämnd redovisa hur man har tänkt att spara.

– Det generella sparbetinget är både helt rättvist – rent matematiskt – och helt orättvist eftersom de inte tar hänsyn till vilka som klarar sparandet bäst, säger Anders Hulterström, socialdemokratisk stadssekreterare för kommunstyrelsen, som arbetar med finansiella frågor.

Anders Hulterström menar att eftersom stadsdelsnämnderna har de verksamheter som är närmast medborgarna så har man valt att spara in minst här. Men i faktiska tal sparar stadsdelnämnderna mer än facknämnderna eftersom deras budgetar är mycket större.

Göteborgs stad drabbades tidigt av finanskrisen eftersom att Göteborg är beroende av fordonsindustrin och dess underleverantörer, som ju snabbt blev påverkade av den dåliga världsekonomin. Under år 2008 varslades 21000 personer i Västra Götaland, främst under årets sista kvartal. Inte sedan samma kvartal 1992 har lika många varslats. Under samma tid ökade också försörjningsstödet i Göteborgs stad. Och arbetslösheten fortsätter nu att öka, framförallt bland unga. Att färre människor jobbar har lett till att skatteinkomsterna inte ökar i den utsträckning som kommunens ekonomer räknat med, vilket i förlängningen leder till minus vid årets slut.

Under förra året investerade kommunen mycket och ökade därmed sina skulder. Det är till exempel infrastruktursatsningar som kommunen lånat till. Skatten sänktes också med 25 öre per hundralapp vilket ledde till att man tappade 200 miljoner i skatteintäkter. I den nya budgeten höjs skatten återigen med samma summa. Men skattehöjningen täcker inte upp så att kommunen slipper att spara.

Varför höjer ni inte skatten mer?

– Det går inte att bota den här krisen med en skattehöjning, säger Anders Hulterström.

Han menar att besparingarna är nödvändiga. Han säger också att en del verksamheter skulle behövt stramas upp även om det inte var lågkonjunktur, eftersom några verksamheter, exempelvis inom skolan går med överkapacitet. Lågkonjunkturen ger i själva verket skäl till att spara, vilket är bra, enligt Anders Hulterström.

I budgeten finns förutom det generella sparbetinget, ytterligare några besparingsåtgärder.

Under 2010 kan till exempel inte den nämnd som lyckas med sparandet använda överskottet till den egna nämndens verksamhet utan eventuella överskott går till omfördelning i kommunen. Och ingen av de politiker och tjänstemän som tjänar mer än grundlönen för ett kommunalråd, det vill säga 49 000 kronor, kommer att få löneförhöjning under året, något som ska ses som en tillfällig åtgärd till dess att ekonomin blivit bättre.

Några verksamheter är undantagna från sparandet. På exempelvis kollektivtrafiken har man valt att inte spara in alls. Man har istället satsat 10 miljoner på skolungdomars resande. Även pensionärers resande är rabatterat.

Andra exempel på satsningarna i budgeten är fler förskoleplatser och fortsatt kompetensutveckling för personalen i Göteborgs stad. För att försöka vända trenden med den höga ungdomsarbetslösheten har man även beslutat att 45 miljoner går till insatser för unga utan jobb. Det är till exempel praktikplatser och vuxenutbildningen som fått pengar.