Fria Tidningen

Regeringen sänker betygen retroaktivt

På gymnasiet hade jag en lärare som en gång ändrade på betygskriterierna i efterhand. Vi skulle skriva referat. Hon förklarade hur många ord vi fick använda för att bli godkända. Efter provet flyttade hon gränserna uppåt. Det mest absurda var nog att hon inte ens förstod varför klassen tyckte att hennes agerande var absurt.

Jag kom att tänka på min gamla lärare nu när jag hörde om regeringens senaste skolpolitiska beslut som i praktiken innebär att man retroaktivt sänker betygen för de flesta svenskar. Det är tyvärr inget skämt.

Från och med läsåret 2010/2011 inför regeringen nya betygsregler till högskolan. Högsta betyg ska inte längre vara 5.0 eller 20.0 – utan 22.50. De extra 2.5 poängen är så kallade meritpoäng, men bara de som har gått i gymnasiet år 2000 eller senare kan få del av dem. På papperet har du kvar dina gamla betyg, men i praktiken blir de värda mindre än de betyg som utfärdats år 2000 eller senare.

Högskoleminister Tobias Krantz är lika oförstående inför kritiken som en gång min lärare:

– Det är snart tio år sen de tog studenten, så de har haft god chans att komma in på åtråvärda utbildningar.

I klartext säger Krantz att alla som är trettio eller äldre och inte är färdigutbildade får skylla sig själva.

Men det är inte allt. Antalet elever med toppbetyg i alla ämnen har fullständigt exploderat mellan 1997 och 2007, enligt Näringspolitiska institutet. Inget tyder på att kunskapen har ökat, men det finns goda skäl att misstänka att friskolorna försöker göra sig själva mer attraktiva genom att vara generösa med betygen.

Låt mig sammanfatta: det råder betygsinflation. Allt fler elever får toppbetyg utan att deras kunskaper ökat. Då väljer regeringen att ändra betygssystemet så att värdet av betygen som utfärdades innan betygsinflationen satte igång blir mindre.

Hur ska man tolka det här? Min gamla lärare var absurd men på ett helt nyckfullt sätt. Hon var virrig.

Även den svenska regeringen är på många sätt absurd. Vi har en näringsminister med en bluffexamen och en statsminister som tycker att det är okej. Det ska uppenbarligen löna sig att skicka efter en examen på postorder. Jan Björklund som har gjort karriär på att hetsa om den svenska skolan, ungefär som Carl Bildt en gång i tiden gjorde om påhittade ryska ubåtar, är absurd – men inte ett dugg virrig.

Det finns ett system bakom regeringens galenskap. Folk som studerar efter trettio års ålder kommer oftast från mindre studievana hem. Och är det något högern alltid i praktiken motsatt sig så är det social utjämning.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Krönika: Krig med ett leende

USA:s nye president är inte en fredskandidat. Han utesluter inte militära medel mot Iran och vill trappa upp kriget i Afghanistan. När nu världen jublar över Barack Obamas seger vill Pierre Gilly påminna om att amerikanska presidenter alltid tvingas anpassa sin politik efter det militärindustriella komplexets behov.

Fria.Nu

Dyr bensin är egentligen billig

De senaste fem åren har oljepriset femdubblats. Bensinpriset har inte stigit fullt lika mycket, men de flesta verkar vara ense om att bensinen har blivit för dyr.

Fria.Nu

Tre bokstäver kan sammanfatta 1968

Nu på våren för exakt fyrtio år sedan startade studentprotester i Paris som snabbt spred sig över större delen av den rika världen. Om detta har det skrivits ofantligt mycket. Bara nu inför jubileet har det publicerats 70 böcker i Frankrike om studentupproret. 2008 kommer att bli det revolutionsnostalgiska året.

Fria.Nu

Inget var tillrättalagt hos Kessle

Fotografen och konstnären Gun Kessle avled den 23 oktober. Pierre Gilly minns en envis och direkt kvinna som tog fantastiska, suggestiva och ofriserade bilder.

Bilden av Iran måste synas i sömmarna

De vill skaffa kärnvapen, attackera Europa, Israel och USA och kanske av rent religiösa skäl påskynda jordens undergång. Så beskrivs ofta Iran och dess ledare i västvärldens medier. Pierre Gilly försöker förklara hur propagandan fungerar och analyserar dess syften. Sidan 15

© 2026 Stockholms Fria