I somras började diskussionerna om det västsvenska infrastrukturpaketet, som bland annat handlar om Västlänken, Marieholmstunneln,kollektivtrafik och en ny Göta älvbro (se faktaruta). Paketet är ett samarbete mellan flera olika parter och tidigare har Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Göteborgsregionens kommunalförbund,
Banverket och Vägverket skrivit på.

I måndags var det dags för Landstinget i
Halland att säga sitt. De var den sista parten att rösta i frågan och att även
de röstade ja innebär att paketet går igenom. Den stora anledningen till att
Halland går in som medfinansiär är järnvägssatsningen Västlänken. Den ska göra
så att Göteborg inte längre är en återvändsgränd, utan att tåg ska kunna köra
genom staden.

– Det handlar om att genom Västlänken kraftigt öka
kapaciteten för järnvägstrafik till och från Göteborg, något som vi i Halland
är mycket beroende av, säger landstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson, i
ett pressmeddelande.

Såväl Västra Götalandsregionen som Göteborgs kommunstyrelseordförande
Anneli Hulthén menar att infrastrukturpaketet kan ge minskad miljöpåverkan. Men
det håller inte klimatnätverket Klimax med om. Till skillnad mot Socialdemokraterna
och Miljöpartiet i Göteborg tror inte nätverket att fördelarna med paketet
överväger utsläppen från Marieholmstunneln.

– De borde absolut ha röstat nej till hela paketet, säger Jens
Holmberg, från Klimax. En del delar i paketet är bra för miljön, till exempel
är det jättebra om de bygger Västlänken. Men Marieholmstunneln kommer leda till
ökade utsläpp som försvårar omställningen till ett samhälle som släpper ut
hållbara nivåer.

Nu ligger avtalet om infrastrukturpaketet på regeringens
bord, och de ska arbeta in paketets delar i den ordinarie
infrastrukturplaneringen.

– Det viktiga nu blir hur de prioriterar inom paketet, säger
Jens Holmberg. Nu finns det en risk att de börjar med Marieholmstunneln, men
jag hoppas att de börjar med satsningarna på kollektivtrafik så kanske de upptäcker
att tunneln inte behövs.