Maximilian ser sin omgivning som en samling idiotiska köttstycken. Kvinnor omkring honom vet inte sitt eget bästa och män är dumma nog att spela med i spelet. Det är kuken som får kvinnor att stanna hos män som slår dem, som utnyttjar och kväver. Maximilian vet att han deltar i processen. Han ser två nyblivna mammor komma struttande över gatan med barnvagnar av haute couture och han tänker att han skulle vilja knulla deras tajta arslen: Fuck them, until they stay fucked.

Så tröttnar Maximilian, både på sig själv och på sin omvärld. Han bestämmer sig för att det är dags för en förändring. Han bestämmer sig för att amputera sin penis.
Penetrering är en bok om kroppar, sex, kön och makt. Den har en subversiv potential utan like. Boken är sprängstoff.
Blanda Feministiskt initiativs partiprogram med skräckfilm, porr och filosofisk teori, rör sedan ner 150 gram psykoanalys och konstnärlig praktik, sätt på mixern och upp ur vätskan stiger Unni Drougge som en naken Venus leende mot solen. Bokens komplexa story ifrågasätter patriarkatet på ett sätt som saknar motstycke, särskilt inom den textuella kategorin roman.Drougges språk är hårt och vasst men det är samtidigt fullt av nyanser fina som snus. Hennes stilistiska uttryck tillhör ett sällan skådat slag.

Unni Drougge tar sig in i min själ. Med sin slipade knivskarpa roman petar hon mig mitt i solarplexus. Hon får mig att skratta rakt ut, hon får mig att gråta och hon får mig riktigt förbannad. Drougge är helt enkelt lysande. Mer lysande än denna stjärna är inte ens Maximilian Frisk.