De nya arenorna blir inte helt gratis
Inom några år kommer det att byggas fotbollsarenor så att det dunkar och dammar. Den nya majoriteten i Stockholms stadshus har deklarerat att två nya fotbollsarenor ska projekteras inom kommungränserna – en för Djurgården vid Östermalms IP och en för Hammarby vid Globenområdet.
Sedan tidigare är det bestämt att en ny nationalarena byggs i Solna med plats för över 50 000 åskådare. Nationalarenan beräknas stå klar i närheten av Solna station 2011 och kosta 1,8 miljarder kronor.
Ett uttalat syfte med de nya arenorna är att Stockholm ska kunna locka till sig fler stora evenemang inom idrott och underhållning. Detta genererar förstås vinster till näringslivet i Stockholm.
De nya arenorna ska finansieras huvudsakligen genom att näringslivet får exploatera områdena kring arenorna. Skattebetalarna ska alltså inte behöva stå för de miljarder som respektive anläggning ska kosta, menar de styrande politikerna. Kanske är det därför som det inte förekommit särskilt mycket debatt i media om de planerade investeringarna.
Men alla de miljarder som de nya arenorna kostar måste rimligen tas någonstans ifrån. När beslutsfattarna bakar in de nya arenorna i exploateringspaket med bostäder, arbetsplatser och hotell blir det dock svårt för medborgarna att se varifrån pengarna kommer. Det är inte heller lätt att ta ställning till projekten och till tänkbara alternativ.
En kostnad är i alla fall att samhället lämnar över initiativet i samhällsplaneringen till näringslivet. Det blir nog mest kontor som byggs – till exempel i området kring den nya nationalarenan talas det om 2 000 bostäder och lokaler för 12 000 sysselsatta. Med utgångspunkt från samhällets behov hade proportionerna rimligen varit annorlunda – med fler bostäder och färre arbetsplatser. Man kan också gissa att det med den föreslagna inriktningen inte blir så många hyresrätter i de nya områdena kring de kommande idrottsarenorna.
En sak som inte nämnts när det gäller de nya arenorna är hur man ska kunna bygga så mycket nytt samtidigt i regionen. För det är ju inte bara idrottsarenor som ska byggas de närmaste åren. Under mandatperioden ska det planeras för 15 000 bostäder bara inom Stockholms stad – och ett stort antal i de andra av länets kommuner. Dessutom ska byggandet av Norra länken – en flera kilometer lång vägtunnel norr om innerstaden – påbörjas. Den nya majoriteten har också planer på att bygga Västerleden – som numera kallas Förbifart Stockholm – och Österleden (numera Östlig förbindelse). De sistnämnda utbyggnaderna hinner dock knappast sättas igång under de närmaste åren.
Att det byggs mycket samtidigt kommer sannolikt att trissa upp priserna på allt som har med byggande att göra. Byggföretagen kan alltså se fram emot gyllene tider. Och de som får betala för överhettningen inom byggsektorn är vi konsumenter, boende och skattebetalare.
Jag tycker därför att man kan ifrågasätta behovet av tre nya arenor på så kort tid. Den publik som Hammarby och Djurgården normalt drar – mellan 10 000 och 15 000 åskådare – får oftast plats i de befintliga arenorna. Det är egentligen bara vid derbyn som arenorna inte räcker till, men då finns ju Råsunda med plats för drygt 35 000 åskådare.
Efter bråket vid derbyt Hammarby och Djurgården tidigare under hösten höjdes röster för att det behövs en ny och säkrare arena än Söderstadion. Jag undrar dock om bråk mellan fans kan byggas bort – jag tvivlar starkt på det. Fans som vill slåss hittar säkert nya arenor för detta ändamål.