Uppsala Fria

Uppsala i täten för forskning utan djurförsök

Antalet djurförsök väntas öka i och med EU:s nya kemikalielagstiftning. Samtidigt vill allt fler forskare bedriva djurfri forskning, inte minst i Uppsala. Skälen till det är såväl etiska som vetenskapliga och ekonomiska. Det menar Forska utan djurförsök som tilldelat fyra pågående projekt vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ökade ekonomiska anslag.

Stiftelsen Forska utan djurförsök har sedan 1964 arbetat för och finansierat forskning där djur inte används. Nu har stiftelsen ökat sina anslag till forskningsprojekt som bland annat syftar till att utveckla cancerläkemedel, allergitester och giftighetstestning av kemikalier genom modernare djurfria metoder.

– Det är framförallt tre faktorer som gör att det är viktigt att ersätta djurförsöken: etiska, vetenskapliga och ekonomiska. Genom alternativa metoder undviks lidandet för djuren, metoderna blir oftast bättre, mer tillförlitliga och billigare. Dessa tre faktorer samspelar och gör att vinsten för både människor och djur är stor, säger Cecilia Clemedson, ordförande i Forska utan djurförsök och doktor i cellulär neurotoxikologi.

Forska utan djurförsök delar årligen ut runt en miljon kronor till forskare runt om i landet. Pengarna är uteslutande gåvor från privatpersoner och ett fåtal företag. Totalt tilldelas sju djurfria forskningsprojekt fortsatta anslag under 2010, inte mindre än fyra av dem bedrivs vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Ett av de prioriterade projekten är SLU-forskaren Tommy Linnés försök att utveckla en fungerande cellmodell som ersätter tester på levande djur vid forskning om prionsjukdomar som scrapie och galna ko-sjukan. De djurförsök som i dag bedrivs på området är oerhört plågsamma, menar Cecilia Clemedson. Det rör sig om djur som får sina skallben uppborrade för att prover från sjuka djur ska kunna injiceras i deras hjärnor med stort lidande och död till följd.

Maria Karlgren, vid institutionen för farmaci vid Uppsala universitet, är också en av dem som fått pengar av Forska utan djurförsök. Hennes forskning går ut på att utveckla provrörsmodeller med mänskliga celler för att studera hur läkemedel och andra ämnen transporteras in och ut ur levern och omvandlas där. Hon välkomnar stiftelsens anslag.

– Det betyder förstås jättemycket och det är roligt eftersom det visar att andra intresserar sig för det jag gör och tycker det är viktigt, säger hon. I dag är det svårt att förutsäga hur läkemedel transporteras i kroppen. Just levern är det viktigaste organet vid nedbrytning av läkemedel. I de djurförsök som gjorts har resultaten stämt dåligt överens med hur den processen ser ut i en människa.

Även om Maria Karlgren påpekar att hennes främsta fokus är att få fram bättre läkemedel för människor tycker hon att det är bra om hon samtidigt kan bidra till att minska djurens lidande.

– Jag tror att ett totalt stopp av djurförsök ligger långt fram i tiden men man kan absolut reducera antalet väldigt mycket redan i dag. Ska man göra djurförsök så ska de vara väl motiverade, säger hon.

Att Uppsala kan ses som långt fram när det kommer till forskning där djurförsök undviks tycker Maria Karlgren känns inspirerande.

– Jag märker helt klart att det är många kollegor som är intresserade av forskning utan djurförsök. Man planerar hellre för nya provrörsmodeller än modeller som kräver tester på djur.

Cecilia Clemedson delar den bilden av forskningsläget.

– Det är många forskare som inte vill göra djurförsök. Det finns en generationell aspekt också. Äldre forskare är kanske mer benägna att använda djurförsök än yngre eftersom de varit vana att göra det. Det kan också vara svårt för dem att veta hur djurdata ska kombineras med ny celldata.

De statliga anslag till djurförsöksfri forskning som finns delas ut av Vetenskapsrådet, men de är ytterst begränsade och på senare år har de skurits ner än mer.

Cecilia Clemedson menar att behoven av ökade resurser till alternativa forskningsmetoder är omfattande.

– Det har visat sig att tillförlitligheten i djurförsöken inte är så bra. När det till exempel gäller giftighetstester är det stora skillnader i hur gifter omvandlas i människo- och djurkroppar, säger hon.

Men trots att resultaten från djurförsök är opålitliga och sällan applicerbara på människor är det ett faktum att antalet djurförsök kommer att öka det närmaste decenniet till följd av EU:s nya kemikalielagstiftning vilken trädde i kraft i juni 2007.

En lagstiftning som syftar till att öka kraven på kontroll och dokumentation av riskerna med kemikalier.

– Det kommer att användas avsevärt många fler djurförsök. Enligt den första beräkningen skulle 6 till12 miljoner djur behövas för dessa kemikalietester, men enligt nya beräkningar, vilka i och för sig kritiserats av Europeiska kemikaliemyndigheten, kan det röra sig om 50 till100 miljoner djur, säger Cecilia Clemedson.

Stiftelsens övergripande mål är att samtliga djurförsök ska ersättas med bättre alternativ.

– Det är inte omöjligt att vi kommer till en punkt när djurförsöken är helt ersatta av djurfria metoder. Sådana saker vi trodde var omöjliga för tio år sedan har i dag visat sig möjliga så det är viktigt att ha mål och visioner.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

"Sluta fiska torsk i Kattegatt"

Ministrar i EU har träffats och talat om fiske. De bestämde att EU ska fiska mindre torsk år 2008. Men forskare säger att man måste sluta fiska torsk i havet runt Sverige. Annars tar all torsk slut.

Fria.Nu

Oenighet om avdammat Dennispaket

I onsdags överlämnade Carl Cederschiöld sitt trafikpaket för Stockholm till infrastrukturministern. Ingen enighet över blockgränserna har dock kunnat uppnås. Socialdemokraterna vägrade att skriva under förslaget då de anser att finansieringen kommer att slå hårt mot kommun och landsting. Och miljöpartiet menar att det rör sig om ett avdammat Dennispaket.

Nya boenden för våldsutsatta kvinnor

Under 2008 kommer kvinnojourerna i Stockholm att tilldelas 21,5 miljoner kronor av Länsstyrelsen. Främst satsas pengarna på uppbyggnad av nya verksamheter och boenden för våldsutsatta kvinnor med särskilda behov. Terrafem är en av de föreningar som får ekonomisk draghjälp att starta ett nytt stödboende.

EU fiskar efter för mycket

På onsdagen enades EU:s fiskeministerråd i Bryssel om en minskning av torskkvoterna på åtta procent under 2008. Detta trots upprepade signaler från forskare om att det fordras en nollkvot för att rädda bestånden i Västerhavet och Östersjön.

Fria.Nu

© 2024 Stockholms Fria