– Vi har en stor potential att minska utsläppen med de livsmedelsval
vi gör, säger Stefan Wirsenius, doktor i miljövetenskap och verksam
vid Institutionen för energi och miljö på Chalmers.
Han pekar på att en stor del av utsläppen kommer från
livsmedelsindustrin, och främst från djurproduktionen.

Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, står djurindustrin för 80 procent av jordbrukets växthusutsläpp, vilket är 18 procent av människans totala klimatpåverkan. Det är mer än alla världens flyg- och bilresor; transportsektorn står för 16 procent.
Tillsammans med Kristina Mohlin, doktorand i nationalekonomi på
Handelshögskolan och Fredrik Hedenus, doktor i energi och miljö vid
Chalmers, har Stefan Wirsenius därför arbetat fram förslaget om en
klimatskatt på livsmedel.

– Vi vet från andra områden att priset spelar roll, säger Stefan Wirsenius.

Fredrik Hedenus kommer att vara på plats i Köpenhamn och hålla ett så
kallat side-event under COP15. Till de seminarier som räknas som
side-events kommer forskare, organisationer och tjänstemän, men
seminarierna är inte en del av själva förhandlingarna. Skatt på mat
ses fortfarande som för radikalt, tror Fredrik Hedenus.

– Vi är vana vid att politikerna lägger sig i och beskattar energi,
men mat är ett känsligt ämne, säger han. Vad vi äter ses som en
privatsak och har en väldigt stark social innebörd. Men det är viktigt
att minska köttkonsumtionen, säger han.

Forskarna vill inte kalla det för en ”köttskatt” även om det är mot
animaliska produkter som skatten skulle slå hårdast. Störst utsläpp
ger produktionen av nötkött och mjölk. En orsak är att nötdjur
producerar metan under matsmältningen och att djurens avföring
innehåller kväve, som omvandlas till växthusgasen dikväveoxid.

En annan orsak är att djurhållningen kräver stora arealer
jordbruksmark på grund av foderproduktionen, vilka leder till utsläpp
av dikväveoxid. Varje år produceras två miljoner ton foder till
boskapsdjur i Sverige samtidigt som vi importerar 300 000 ton
sojaprodukter för foder. Eftersom produktion av gris- och kycklingkött
kräver foder skulle också sådant kött beskattas, även om grisar och
kycklingar inte släpper ut metan.

I kampanjer från köttföretag lockas det ofta med klimatsmart,
närproducerat kött, men något sådant finns egentligen inte, enligt
Stefan Wirsenius. Det beror på att transporter bara står för några
enstaka procent av utsläppen från jordbrukssektorn.

– Att välja vegetariskt är från klimatsynpunkt viktigare än att välja både ekologiskt och närproducerat.

Förutom att minskad konsumtion av kött leder till mindre
växthusgasutsläpp i sig ger det ytterligare en positiv effekt,
förklarar Fredrik Hedenus. Genom minskad markanvändning frigörs mark
som man kan odla biobränsle på. Då kan man använda mer sådan energi
istället för fossila bränslen.

I november förra året presenterade Stefan Wirsenius idén i EU-parlamentet.
– I publiken satt folk från EU-kommissionen som sa: det här är
alldeles för radikalt, det fungerar inte nu. Men historien visar attidéer som har verkat helt ogenomförbara kan bli politiskt möjliga.