Det heter ofta att vi lever i ett starkt föränderligt samhälle, med ständigt nya risker. Larmrapporter avlöser varandra, svininfluensa, cancerframkallande plasttofflor och chockhöjda räntor. Somliga slutar lyssna, medan andra oroas. Samtidigt som det i säkerhetssammanhang fokuseras på hot visar hälsomätningar svenskar som lever allt längre och friskare liv.

Påöppna förskolan i Hammarby Sjöstad, där Jeanette Lind fikar med sin lille, känns hotet långt borta. Området är byggt efter principen öppenhet ger trygghet.

Här finns luft mellan husen, lägenhetsfönstren är stora, vilket ger god uppsikt över gård, cykelställ och lekplatser. Gångstråken är belysta och grönområdena välskötta. Ändå har familjen just haft inbrott i sitt källarföråd.

– Det borde ju vara säkert, med tanke på att det är två ståldörrar att ta sig igenom innan man kommer in till källarföråden, resonerar hon.

Det är först efter inbrottet Jeanette börjat fundera på säkerhet. Hon säger att det kanske inte vore så dumt om det funnits en kamera i källaren, men några andra säkerhetslösningar, som stängsel och grindar vill hon inte se i sitt bostadsområde.

När konsultföretaget Tyréns frågade drygt 5 000 svenskar om hur de vill bo i framtiden, konstaterades att en av tre vill bo i ”ett extra säkert område, till exempal inhägnat med portkod/lås för att komma in på området”.

Tyréns drog slutsatsen att allt fler svenskar vill bo i ett så kallat gated-community. Under hösten flyttade de första boende in i Victoria Park i Malmö. Området skyddas av bevakade grindar och husen är försedda med bemannad reception. Anstormningen till lyxlägenheterna uteblev dock och en av fyra lägenheter står fortfarande tom. Nu överväger byggföretaget att låta osålda lägenheter bli hyresrätter.

Göran Cars, professor i samhällsplanering vid KTH anser att Sverige går mot fler avskilda områden med ökad kontroll av dem som passerar in och ut. En utveckling han beskriver som mycket olycklig.

– Åtskilliga studier har visat på värdet av att mötas i vardagen. Larm, murar och övervakning leder till ökad segragation. Man stänger in sig med sina likar, vilket späder på rädslan.

Gated communities leder inte bara till att människors upplevda rädsla ökar, de gör ocksåde offentliga platserna allt osäkrare. Cars påpekar att stängda bostadsområden stjäl resurser från samhället i stort. Servicen i gated communities läggs ofta ut på privata företag och är tillgänglig endast för dem som bor i området.

PåTopguard Security firas försäljningsframgångar. Företaget erbjuder så kallade intelligenta säkerhetslösningar. Här handlar det inte om lås och villalarm, utan om avlyssningsutrustning, spionagesystem och dold videoinspelning.

Bland höstens rekommenderade ”heta produkter” finns spiontelefonen, vilken låter användaren avlyssna telefonsamtal och ta del av sms-korrespondens.

Daniel Karlsson som var med och startade företaget för fem år sedan, uppger att affärerna går bra och att de inom kort öppnar ytterligare två butiker i Stockholm.

– Vi startade företaget för att vi såg ett behov. Människor vill kunna skydda sig mot våld, pengasvindel och svek i relationer, men också ha möjlighet att kontrollera information. Som alltid, där det finns ett behov och en efterfrågan, där dyker det också upp ett utbud, menar han.

Topguard Securitys kunder är allt från myndigheter till företag och privatpersoner. Daniel ger exempel på en vanlig kund och nämner hotell som förser sina konferenslokaler med anti-spionage system för att skydda rummen från avlyssning.

Genom ett utbud av både spionage- och kontraspionageutrustning kan Topguard försäkra sig om att ju fler produkter som säljs av den ena varan desto större blir efterfrågan på än bättre lösningar av den andra sorten.

Tekniken importeras främst från Japan, som står för avlyssning, USA som tar fram skyddsutrustning och Israel som är bäst på övervakning.

– För fem år sedan var tekniken tabu, men nu har människor vant sig. De vet mer om produkterna, samtidigt som statistiken visar att brottsligheten ökar. I dagens samhälle måste man helt enkelt släppa på integriteten för att gå säker, säger Daniel.

För egen del använder Daniel en avlyssningsskyddad telefon i jobbet, men privat tycker han inte att han har något behov av skydd. Paradoxalt nog säger han att arbetet lärt honom att det inte går att skydda sig.

– Det som sker det sker, jag vill inte gå omkring och vara paranoid.

I det säkerhetsprogram som togs fram av Stockholm Stad i november står” Vi lever i en starkt föränderlig värld [där] risker och utmaningar tillkommer ständigt. […] De är också mer eller mindre synliga och förutsägbara. Det är därför viktigt att Stockholms stad har en beredskap för det oväntade.”

Stadsborgarråd Kristina Alvendal påpekar vikten av att bygga rätt från början och planera för verksamheter påbottenvåningen. Vid uppförandet av nya bostäder betonar hon betydelsen av öppna lösningar, men när det kommer till mer problematiska områden lyfter hon fram vikten av ökade resurser till polis.

– Vi satsar påfler och synliga poliser. Vi kommer bland annat att se till att de är synliga på gator och torg genom 27 nya poliskontor i Stockholms mest brottsutsatta områden.

Stockholms trygghetssatsningar ser olika ut i olika områden.

Emma Holmqvist, bostads- och urbanforskare har har tittat närmare på boendesegregation och dess politiska debatt. Hon konstaterar att det politiska målet med blandade bostadsområden har varit detsamma sedan 1970-talet, men att viljan att avsätta medel för att nå dessa mål blir allt mer sällsynt.

– Målet består men medlen förgår, kan man säga. Idag bestämms byggandet av marknaden, vilket gör det svårare att från politiskt håll styra ett områdes sammansättning.

För trettio år sedan genomfördes merparten av stadens byggprojekt med statligt stöd och tydliga detaljregleringar kring uppförande. I dag styrs bostadsbyggandet av efterfrågan.

– Här kan man lätt tro att finns det bara en efterfrågan av hyresrätter så kommer det också att byggas hyresrätter, men det handlar inte om folks önskemål, utan om vad som är mest lönsamt.

Emma Holmqvist har också tittat närmare på segregationsdebatten och konstaterat att fokus ofta ligger på utsatta områden.

– I ord strävar man efter blandat boende i allt, men när det kommer till praktiska åtgärder så är det ofta så kallade utsatta områden som man ser en fördel av att blanda.

Småhusområden har visat sig vara mest homogena eller segregerade, samtidigt är satsningar ämnade att motverka segregation ofta begränsade till utsatta områden.

Metoderna är att ombilda hyresrätter till bostadsrätter och att kompletteringsbygga i områden som domineras av hyreshus. Enligt Emma Holmqvist har ingen av dessa metoder visat sig särskilt effektiv.

När bostadspolitiken inte uppnår målet med blandade bostadsområden blir följden att förutsättningarna för trygghet ser olika ut i olika områden. Stockholms nybyggda områden planeras alltså efter den öppna principen, utan stängselliknande lösningar, medan utsatta områden erbjuds poliser, övervakning och radikala låsanordningar. Malmös Victoria Park, där lyxlägenheter placeras bakom låsta grindar är ett av Sveriges undantagsfall. I Stockholm förekommer slutna säkerhetslösningar främst en bit utanför tullarna.

Ulf Malm, säkerhetschef påSvenska bostäder ansvarar för säkerheten både i utsatta områden och välplanerade nybyggen. Han ser inget direkt problem med vare sig bomar, grindar eller övervakning.

– I de fall där hyresgästerna efterfrågar exempelvis grindar, såsätter vi upp det. Är huset dåligt planerat redan från början såkan grindar vara enda lösningen, säger han.

I Botkyrka kommun arbetar man parallellt med tillgänglighet och slutna lösningar. För några år sedan erbjöd Botkyrkabyggen hyresgäster på bottenvåningen galler för fönstren.

Många tackade ja och har i dag både höga plank runt uteplatsen och galler för fönstren. Här har öppna lösningar och tanken om att trivsel och trygghet går hand i hand fått skrotas.

I Botkyrka arbetar man också med övervakningskameror. Skola och förskola har fått kameror monterade. Kommunens säkerhetssamordnare Lena Maria Fritzberg tycker inte att det är någon optimal lösning, men vill ändå arbeta vidare med dem. Hon undersöker möjligheten att precis som i Visby koppla kamerorna direkt till en larmcentral.

Säkerhetsföretaget som Botkyrka kommun anlitar det internationella företaget G4S, som bland annat är närvarande i Afghanistan och Irak.

– Det är viktigt att säkerhetsföretagen är en naturlig del av den miljöde rör sig i, därför har vi en dialog med G4S, där vi försöker vara såtydliga som möjligt med våra önskemål, säge Lena Maria Fritzberg.

I kiosken i Fittja centrum arbetar Johan. Han tycker att områdets rykte är oförtjänt dåligt.

– Ibland när man pratar med folk som bor inne i stan låter det pådem som att de knappt skulle våga åka hit. Jag känner mig hur trygg som helst.

För något år sedan installerades övervakningskameror i kiosken. John fick ett brev från ATG med en rekommendation om att installera kameror och ett paketerbjudande på övervakningssystem. Han säger att det är bra att de uppmanar folk att tänka på säkerheten.

Mycket av det säkerhetsarbete som utförs av stadsdelar, kommuner och bostadsbolag tar fasta på upplevd rädsla. Det kan handla om enkätundersökningar bland boende eller så kallade trygghetsvandringar för att lokalisera de platser där människor känner sig mest utsatta.

Då den upplevda rädslan inte nödvändigtvis grundas på förekomsten av hot, riskerar försök att bygga bort otrygghet att leda till motsatsen. Med en säkerhetsdebatt som fokuserar på odefinerade hot eller en diffus känsla av livsfara skapas en grogrund för rädslobusiness och en plattform för privata säkerhetsföretag som bedriver trygghetsarbete i vinstsyfte att etablera sig på.

I nästa nummer av Fria Tidningen tittar vi närmare på säkerhetsföretagen. Vi undersöker produktionen och vänder blicken mot vad som kallats säkerhetsbranschens laboratorie, konfliktzonen.