Innan fanns det 21 stadsdelar, men sedan Högsbo och Frölunda nyligen slogs ihop har det funnits 20. Tanken är att de nya stadsdelarna ska vara mer lika varandra, till exempel när det gäller antal invånare. Den nya indelningen innebär även en utjämning mellan stadsdelarna när det gäller socioekonomiska faktorer, som medelinkomst, utbildningsnivå och arbetslöshet. Men det är en utjämning som inte förändrar något i verkligheten.

– I prinicip närmar sig alla stadsdelar Göteborgs-snittet, men olika mycket. Och i grunden ändras segregationen inte alls. Skillnaderna mellan grupper av människor och olika bostadsområden består, säger Jan Kaaling, chef för stadskansliets grupp för samhällsanalys och statistik till Vårt Göteborg.

Kaaling berättar också att staden kommer fortsätta presentera statistik på detaljerad nivå, för att ingen ska bli lurad att tro att situationen för Göteborgs invånare blivit rättvisare.

Inom stadsdelarna kommer orättvisorna bli större än vad de är nu.

– Det är ett generellt mönster, men det förändras förstås olika mycket. Till exempel är Lärjedalen och Gunnared ganska lika i utgångsläget, så där blir inga dramatiska förändringar. Däremot är Biskopsgården och Torslanda ganska olika när de går ihop, så där blir genomsnittet något helt annat än vad både Biskopsgården och Torslanda hade tidigare, säger Jan Kaaling.