Forskare varnar för statushöjningens baksidor
Gentrifiering har blivit ett väl använt ord för områden som Majorna, Möllevången i Malmö och Söder i Stockholm. Det handlar om stadsdelar som genomgår en statushöjning – och nu väntas Gamlestaden och Kviberg gå samma väg.
– Processen har funnits under lång tid i alla världens städer, oftast är det privata fastighetsägare som driver på, men i Sverige är det ofta kommuner som initierar gentrifieringen, säger Catharina Thörn, forskare vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs Universitet.
– Målet är att skapa den attraktiva staden, fortsätter hon.
Gamlestaden och Kviberg är två områden i stadsdelen Kortedala. Enligt Göteborgs Stad är Gamlestaden en stadsdel med stor potential och planen är att skapa en blandstad med citykaraktär.
– Nu är en uppgradering på gång, man pratar om att få in nytt folk med barnfamiljer och medelklass. Det är ett medvetet val som kommunen gör, säger Catharina Thörn.
Problemet, menar hon, är inte att man rustar upp, utan att syftet är att förändra områdets karaktär och befolkning på ett sätt som leder till höjda hyror och till att de invånare och butiker som inte har råd att vara kvar tvingas flytta längre ut.
– Man kan rusta upp en stadsdel genom att se till att det finns skolor och fritidsgårdar, det gör det tryggare men inte med nödvändighet mer exklusivt, säger Thörn.
Gentrifieringen innebär att en mer välbärgad ofta så kallad ”hipp” grupp flyttar till ett tidigare så kallat utsatt område. Ett annat ord för fenomenet skulle kunna vara integration, något som ofta ses som positivt. Och det är det också så länge det inte blir på bekostnad av höjda hyror, menar Catharina Thörn.
Hon välkomnar att Stadsdelskampen har kommit till Göteborg.
– Stadsutvecklingen behöver uppmärksammmas av alla oss som bor i staden och de behövs mobilisering kring frågorna. Annars lämnas utvecklingen helt åt de ekonomiska aktörerna.
