Terrorattackerna mot New York den 11 september skakade USA och påverkade världspolitiken under hela 00-talet. George W. Bush deklarerade krig mot terrorismen och sade att alla som inte var med dem var emot dem. Sedan följde invasionerna i Afghanistan och Irak, två krig som har debatterats och analyserats ur de flesta vinklar.

Anna T. Höglund, etikforskare vid Uppsala Universitet, har i sin nya bok undersökt situationen ur ett genusperspektiv. Detta är hennes andra bok som berör krig ur genusperspektiv – den första var avhandlingen som berörde Balkan.

– Hoppas jag inte behöver skriva någon mer bok. Det var ju två mycket otrevliga saker, säger hon.

Anna Höglund disputerade i mars 2001. Den 12 september samma år var hon inbjuden till en konferens i Uppsala som skulle beröra de här frågorna.

–Stämningen blev väldigt konstig med tanke på vad som hade hänt. Journalister började ringa eftersom jag precis hade skrivit min avhandling och jag började fundera på situationen i USA. Sedan kunde jag inte släppa det.

Hon tror att genusperspektivet kan förklara en del av varför militärt våld används. Traditionellt sätt är det männen som ska försvara och skydda kvinnorna, och när Afghanistan invaderades så användes de Afghanska kvinnorna som ett argument för invasionen.

– De sade att de skulle befria de Afghanska kvinnorna så att de skulle slippa bära burka och få gå i skola, men det var ett icke-argument. I själva verket har det i många fall blivit osäkrare för de kvinnor som har tagit av sig burkan då de straffas av sina män, säger Anna Höglund.

George W. Bush använde uttryck som att terroristerna ”ska rökas ur sina hålor” och att Bin Laden var ”efterlyst ¬- död eller levande”. Pakistans dåvarande statschef General Musharraf hävdar att Bushs regering hade hotat att bomba Pakistan ”tillbaka till stenåldern”.

– Bush använde vilda västern-uttryck i sina tal. Riktigt traditionella machouttryck. Något hände med könsrollerna i USA, man hittade på en mediebild för att skapa en backlash mot feminismen. När samhället hotas så söker man sig ofta till något tryggt, och detta innebar en återgång till traditionella könsroller.

Anna Höglund har hållit på med boken sedan 2005. Hon menar att det som hände efter 11 september visar att genusforskningen behövs och att det märktes en skillnad även i Sverige.

– Det var mycket mer män som fick utrymme i medierna att tycka om de säkerhetspolitiska frågorna. Vi tror att när vi väl har nått jämställdhet så är det säkert, men det är det inte. Det här påminner om hur snabbt det kan ändras.

Hennes senaste projekt handlar om genusmedvetenheten bland personal inom hälso- och sjukvården.