De stora känslornas föreställning
En omtumlande föreställning av koreografen Dorte Olesen tillsammans med Dansstationens Turnékompani och elever från Humflyskolan i Malmö.
teater
Made in Sweden Koreografi: Dorte Olesen Ljud och ljus: Uli Rutchlinski Kostym: Kajsa Hilton Dansare: Sara Ekman, Emelie Garmén. Pablo Fernandez och Jennie Lindström Elever från Humfryskolan: Johan, Chanelle, Dafina, Erika, Selma, Ludvig, Vincent
Made in Sweden är en ovanlig performance skapad av den danskfödda koreografen Dorte Olesen och Dansstationens turnékompani, som passar på att fira 10-årsjubileum. Uppträder gör också elever från Humfryskolan i Malmö.
Dorte Olesen har varit verksam i Sverige sedan 1996 och har tidigare satt upp föreställningar som visats på Dansens hus, såsom Lustgård, Ful flicka och Pudel. I den sistnämnda uppsättningen använde hon det okonventionella greppet att låta en hund medverka på scenen.
Hennes dansuppsättningar karaktäriseras ofta av okonventionella inslag som på olika sätt tänjer ut gränserna för vad som brukar visas på scenen. Hon söker en djupare mening där kroppsspråket utnyttjas till det yttersta.
I sin koreografi försöker hon analysera den vanliga människans känslor, ibland inte utan en viss brutalitet, och har aldrig dragit sig för att söka nya vägar i sina uppsättningar.
Made in Sweden, som är en totalföreställning där känslorna flödar tillsammans med mycket energi, riktas fokus mot ungdomar i de nedre tonåren och deras mångfacetterade och intensiva känsloliv. De känslomässiga beskrivningarna handlar här om människor som befinner sig i gränslandet mellan barn- och vuxenvärlden.
Artisterna låter det hela fullständigt explodera med hjälp av rytmisk musik och ett intensivt användande av kroppsrörelsernas möjligheter. Det hela blandas med överraskande moment där även åskådarna utsätts för helt oförutsedda händelser och kan plötsligt befinna sig uppe på scenen tillsammans dessa livfulla ungdomar.
Här har åstadkommits en oerhört häftig föreställning, för att använda de ungas språk, som är full av spontanitet men ändå med mycket struktur.
Scenografin utgörs av ett golv som är dekorerat med glada, skrikande grafittimålningar för att understryka den ungdomliga hyperenergin. Dorte Olesen har på det här sättet öppnat portarna och släppt ut den ungdomliga energins fördämningar i en helt positiv riktning.
Trots sin ungdom, både dansare och elever, är de som uppträder mycket skickliga när de utför sina energiladdade rörelser. De är fullfjädrade artister, och har säkert ägnat sig åt breakdance. Akrobatiken som utförs på scenen visar på det.
Det är en svindlande och omtumlande föreställning som uppfördes under två kvällar på Dansens hus i Stockholm.
Föreställningen gavs på Dansens Hus den 17 och 18 mars 2010.