Varje motorcykel har sin historia
Vid Edsviken utanför Sollentuna ligger det nyöppnade motorcykelmuseet MC Collection. En av initiativtagarna är samlaren och motorcykelsentusiasten Christer R Christensson, som ger Fria en guidad tour och berättar varför en hoj är så mycket mer hästkrafter och plåt.
I filmklassikern Easy Rider åker flummarna Wyatt (Peter Fonda) och Billy (Dennis Hopper) på en odyssé genom USA på var sin för filmen specialbyggd chopper. Choppern är enligt Christer R Christensson, en av två grundare till det nyligen öppnande motorcykelmuseet MC Collection i Sollentuna, en så kallad tourer. En hoj att åka på långa resor med. På MC Collection finns en exakt kopia av ett av originalen från filmen.
– Med choppern i filmen gick inte att köra många meter, men visst är den snygg, säger Christer R Christensson.
Han är artig men lätt distanserad och det märks att han är van att bestämma. Under vårt en timme långa besök instrueras fotografen vid ett flertal tillfällen om bästa vinklar för fotografering och jag får både en och två instruktioner om anteckningsteknik. Han är en affärsman och han är en samlare. Det första säkert en förutsättning för att få ett litet nischat museum två mil utanför Stockholm att löna sig och det senare definitivt en förutsättning för ett kunnande som får den mest rabiate motorcykelhataren att vilja skaffa en Harley. Det skulle vara en underdrift att kalla Christer R Christensson entusiast, för han är i själva verket en expert med sakkunskap om allt från avgasrör till hur sadelns placering påverkar prestandan. Men det är framför allt designen som intresserar honom.
– Crocker big tank från 1939 är världens första superbike. Designmässigt är den riktigt tidigt ute. Det är handgjorda grejer det här och det gjordes bara 61 stycken, säger Christer R Christensson.
Det hela började när han såg utställningen The art of the motorcycle på Guggenheim i New York 1998, en ambulerande motorcykelutställning med design och form i fokus. Christer R Christensson inspirerades, tog med sig konceptet hem till Sverige och ställde tillsammans med mc-historikern Ove Johansson ut sina samlingar först på Rottneros park i Värmland och sedan i höstas på MC Collection i Sollentuna.
Lokalerna är på samma gång minimalistiska och rena som de är överfyllda med motorcyklar, inte mindre än 110 motorcyklar trängs i de ljusa lokalerna. Allt från den första motorcykeln Hildebrand & Wolfmüller från 1894 som gick på ångmotor, över den första riktigt prisvärda serietillverkade sportmotorcykeln Honda CB750 från 1969, som i sin genre var en epokgörare, till 2010 års superbikes designade att se ut som insekter.
– I början av seklet var det ingenjörerna som byggde och bestämde och senare allt eftersom tiden gick skiftade fokus till designers. I dag är det designern som ritar och ingenjören som bygger efter ritningen, säger han.
Designen är också utmärkande för hela museets utformning. Till och med toaletterna är noga genomtänkta. På handikapptoaletten finns en inglasad fototapet med motiv från Easy rider och på väggen till damernas toalett finns en bild på Marlon Brando klädd i skinnställ. Ljussättningen är gjord av den välrenommerade ljusdesignern Kai Piipo, och Christer R Christensson påpekar att hur motorcyklarna exponeras är lika viktigt som hur de ser ut.
– Det här med motorcyklar berör väldigt många, men när de kommer hit reagerar alla på ett nytt sätt, säger han.
Och visst är det lätt att svepas med i hans entusiastiska tal om hur motorcykeln står för identitet, frihet, död och andra värdeladdade begrepp, men samtidigt kan det vara väl värt att minnas att motorcykeln lika mycket som bilen i dag kommit att bli en av marknadsförarnas största framgångar. Få varor eller tjänster har tack vare effektiv marknadsföring så tydligt sänt signalen att ”detta är mer än en bruksvara, det är en livsstil”.
Bilden av den tuffe MC-nomaden som susade fram med vinden i ansiktet utan mål är nära förknippad med kriminalitet genom filmer och böcker, men också genom motorcykelgäng som Hells angels. Lika mycket har den bilden kommit att förknippas med frihet, något som marknadsförarna förstått för länge sen och det är därför man i dag kan se prydliga och välartade damer och herrar med vanliga jobb köra motorcykel. Har du bara tillräckligt tjock plånbok, kan du till och med skifta hoj och därmed välja vem du vill vara just denna dag.
Men för Christer R Chrstensson är det något mer. Det är inte bara en livsstil, eller för den delen skicklig marknadsföring, för honom är det en konstform.
– Jag ser motorcyklar som mekaniska skulpturer, men varje motorcykel berättar också en historia. Den där till exempel, ser jag framför mig att en präst kan ha kört, motorn sitter på ett sätt som skulle passa en prästkappa, säger han och pekar på en stadig motorcykel årgång 1925.
Hur många hästkrafter eller ur snabba motorcyklarna är verkar vara av underordnad betydelse för honom. Kanske beror det på att Christer R Christensson år 1957, 16 år gammal, en midsommar höll på att köra ihjäl sig. Han var på väg ut i skärgården på sin Husqvarna silverpil när han i en kurva plötsligt fick sladd.
– Det var på grus och jag sladdade. En månad fick jag spendera på sjukhus. Men det har inte hindrat mig, jag är en äventyrare.
Han utvecklar och menar att har man inte kraschat har man aldrig kört på riktigt.
Kör dina barn också motorcykel?
– Näe, det har de aldrig fått.
