– Men vänta nu vi har ju ingen blues. Det här går ju inte för sig - Johan har ju inget solo, säger Ted Dluzewski fundersamt.

Esters Orkester har redan repat i nästan tre timmar, och kommer endast hinna med att öva på en eller två låtar till innan tiden är slut. Nästa gång de träffas är på söndag då de ställer sig på scen under Esterfestivalen, och orkesterledaren Ted Dluzewski har precis upptäckt en lucka i låtmaterialet som måste fyllas igen. Efter att skannat igenom låtarna i huvudet fastnar han på Tomas Ledins ‘Du kan lite på mig’ och snart räknar han in bandet som drar igenom låten med taktfast gung, solon och glatt poserande vid mikrofonerna.

Det är ett koncentrerat gäng som spelar i källarlokalen i Håga by, där legender som Leonard Cohen, Yngwie Malmsteen och Led Zeppelin pryder väggarna. I den här sättningen av Esters orkester är det sammanlagt tio personer - trummor, bas, tre gitarrister (inklusive ledarna Ted Dluzewski och Yaki Petershon-Shilo), fyra sångare samt det senaste tillskottet Linus på dragspel – som ikväll tränar för fjärde gången.

Det krävs flera omtagningar och omstarter för att få allt att klaffa inför söndagen, och nog finns det även lite nerver med i bilden.

– Jag är nervös, att det är så många som tittar på en när man sjunger och så där. Det pirrar i magen, säger Björn Pallin, en av sångarna i bandet.

Men du gillar att stå på scen?

– Jajamensan!

Vad är det bästa med att stå på scen?

– Det är jätteroligt att stå på scenen och se alla de som tittar upp på en.

Esters musikverksamhet är öppen för alla personer med funktionshinder, och de flesta som kommer hit har någon form av förståndshandikapp. Sammanlagt tar de emot cirka 80 deltagare som brukar träna en till två gånger i veckan. Förutom Esters orkester har de även kören Esters stämband och grupperna Baby Chickens och The Riders – vilka alla uppträder på söndag – samt ett antal studiecirklar.

– Ibland säger vi nej till folk av platsskäl, vi har fler som vill vara med än vad vi kan ta emot, men sedan måste vi även hitta meningsfulla aktiviteter för dem som är med. Det kan ibland vara svårt att hitta något som fungerar, men så länge det ger något till personen som är med brukar vi inte säga nej, säger Ted Dluzewski, ansvarig för verksamheten, under fikapausen då det serveras rikligt med kaffe och chokladbollar.

Det viktigaste är att deltagarna får något tillbaka själv, och Ted Duzlewski menar på att verksamheten lämpar sig för alla oberoende av musikalisk kapacitet. För deltagare som kan ha svårt att spela på vanliga instrument använder sig Esters av så kallade ming-instrument, såsom bygelgitarrer och entonsflöjter. Detta är instrument som det inte går att få ‘fel’ ton på, utan det handlar om att hålla takten och följa färgkoder. Ted Dluzewski berättar att de till och med har en deltagare som är döv men som har lärt sig följa koderna och deltar i det musikaliska skapandet.

Cirkelledaren Yaki Petershon-Shilo från Israel är också med och styr upp orkestern. Han menar på att det är ömsesidigt lärande. Likväl som att deltagarna lär sig musik och sociala koder så lär sig ledarna att tänka utanför ramarna vad gäller musik och att