• ”Vi vill ha honom tillbaka levande!” står det på bilden på det försvunna vittnet Jorge Julio López.
Fria.Nu

Kidnappningar skakar Argentina

Kidnappningen av Luis Gerez den 27 december har satt fart på spekulationer om att människor med koppling till den senaste militärdiktaturen attackerar vittnen som berättar om brotten som begicks under 1970-talet. I september förra året försvann Jorge Julio López efter att ha vittnat mot en före detta poliskommissarie.

Under två dagar i slutet av december kidnappades 51-årige Luis Gerez. Han hade tidigare vittnat mot poliskommissarien som låtit tortera honom i början av 1970-talet. 77-årige Jorge Julio López har varit försvunnen i över tre månader. Kort före försvinnandet hade han vittnat mot sin torterare Miguel Etchecolatz, en av den senaste militärdiktaturens agenter.

Luis Gerez släpptes av sina kidnappare två dagar efter försvinnandet. Men det finns ännu inga spår efter Jorge Julio López mer än tre månader efter försvinnandet.

López försvinnande påminner om den senaste diktaturens förföljelser av oliktänkande. Militärregimen som styrde landet från 1976 till 1983 lät kidnappa politiska motståndare ur sina hem eller på öppen gata. Många återsågs aldrig och betraktas än i dag som 'försvunna'. Att Julio Jorge López inte har återfunnits ger därför många argentinare kalla kårar längs ryggraden.

På 1970-talet samarbetade López med en vänsterorganisation i Los Hornos, en förort till Buenos Aires. Det var skäl nog för att poliskommissarien Miguel Etchecolatz skulle låta kidnappa honom några månader efter statskuppen 1976. López fördes till ett hemligt fängelse där han torterades med elchocker under Etchecolatz ledning. Först 30 år senare fick han möjlighet att vittna mot sin torterare. Till stor del tack vare López vittnesmål dömdes den före detta poliskommissarien till livstids fängelse för mord, olaga frihetsberövande och tortyr.

Människorättsaktivisten och advokaten Carlos Zamorano hävdar att López försvinnande ska ses som en reaktion från människor med koppling till den senaste militärdiktaturen.

- Försvinnandet är ett sätt att skrämma vittnen i andra rättegångar till tystnad. Många inom polisväsendet och militären är rädda för att åtalas eftersom de inte längre skyddas av amnestilagar, säger Zamorano och lägger till att en del vittnen i andra rättegångar drabbats av 'minnesförlust'.

År 2004 annullerades de amnestilagar som den sköra, nyss återinförda demokratin stiftade på 1980-talet. Annullerandet skedde på initiativ av president Néstor Kirchner och sågs som ett bevis för

hans engagemang för de mänskliga rättigheterna. Flera av diktaturens agenter har dömts till långa fängelsestraff efter uppmärksammade rättegångar de senaste åren.

När Luis Gerez försvann före nyårshelgen reagerade regeringen mycket snabbare än efter López försvinnande. En stor belöning utfästes och Kirchner höll ett tal till nationen där han lovade att inte stoppa rättegångarna mot de ansvariga för brotten under den senaste diktaturen.

Kort efter Kirchners tal hittades Luis Gerez omtöcknad i en förort till Buenos Aires. Det snabba och för regeringen mycket viktiga återfinnandet har fått delar av oppositionen att kalla Gerez kidnappning för ett montage. Regeringen kallar anklagelserna 'löjeväckande'.

Om samma personer ligger bakom Gerez kidnappning och López försvinnande svävar fler vittnen i fara. Men regeringen har lärt sig sin läxa och ökat vittnenas polisskydd. Gerez frisläppande kompenserar till viss del det politiska misslyckandet som López försvinnande innebar. Men människorättsorganisationerna fortsätter att genomföra protestmarscher med kravet om López återfinnande. De kommer inte låta regeringen glömma att ytterligare en argentinare har 'försvunnit', mer än 20 år efter demokratins återinförande.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Våg av lynchningar

Byborna i Achacachi grep en hel rånarliga på bar gärning. Istället för att lämna över dem till polisen valde byborna att ta lagen i egna händer. Tjuvarna torterades och brändes. Liknande incidenter har blivit allt vanligare i Bolivia på senare år.

Fria.Nu

Armén mördade ungdomar för att få ”gerillabonus”

Ett tjugotal fattiga ungdomar från Bogotá i Colombia anlitades av okända män för att arbeta i andra provinser. I själva verket förkläddes de till Farc-soldater för att sedan mejas ner av armén. Nu utreds ytterligare 700 fall där armén misstänks ha dödat ”falska” gerillakrigare.

Fria.Nu

Brasiliansk miljösatsning kritiseras

President Lula da Silva har tagit fram en plan för att stoppa klimatförändringen. Brasilien ska visa att man tar sitt ansvar i miljökampen. Men förslaget har kritiserats av flera miljöorganisationer.

Fria.Nu

Latinamerikanska länder fimpar

Colombia och Bolivia har nyligen infört hårdare regler för rökare. De sällar sig till en allt större skara latinamerikanska länder som bekämpar tobaken.

Fria.Nu

Kuba bekämpar ingrodd homofobi

I dag firar Kuba den internationella dagen mot homofobi för andra gången. Förra årets halvhjärtade firande ska överträffas med hjälp av tv-debatter, filmvisningar och bokpresentationer. Och politisk stöd från regeringen.

Fria.Nu

© 2025 Stockholms Fria