– Det är svårt att få folk att använda oss i Malmö, säger Petra Lilja på Apokalyps Labotek, som håller till i Addos gamla fabrikslokaler på Industrigatan.

Sedan starten för två år sedan har priserna och erkännandena duggat tätt över Petra Lilja och Jenny Nordberg. Tidigare i år utsågs deras golv som är gjort av gamla bildäck till bästa återvinningsdesign av magasinet Wallpaper. Dessförinnan fick designduon Region Skånes designstipendium för 2009 för samma produkt.

Med priset ville juryn uppmuntra till att ”dessa eldsjälar håller fast vid miljötänkandet och sina ideal i sitt fortsatta arbete med utveckling av golvet samt i det framtida arbetet med att hitta nya områden för återvinning”.

Efter Region Skånes utmärkelse och succén med falafeltvålen och andra omskrivna produkter, samt flera konsult- och inredningsuppdrag främst i Stockholm, hoppades Petra Lilja och Jenny Nordberg att det skulle börja lossna för dem även i regionen. Så har det inte blivit.

– Vi fick också priset för att fortsätta vara de eldsjälar vi är. Professionell eldsjäl... Man får skratta, säger Jenny Nordberg.

Jenny Nordberg och Petra Lilja tycker att Malmö är en bra stad att bo och verka i på många sätt. De vill inte flytta, även om tankarna ibland gått i de banorna.

– Det verkar som om man måste gå rundan om Stockholm för att bli accepterad i Skåne, säger Jenny Nordberg.

Jenny Nordberg och Petra Lilja berättar att de inte tycker sig ha fått gehör för sina idéer från Malmö stads sida. De har till exempel ett förslag på hur problemet med stora avstånd till återvinningsstationer skulle kunna lösas, ”eftersom många yngre saknar bil”, en annan idé handlar om att ta fram återvinningskärl ute på stan.

– Malmö stad profilerar sig som en miljövänlig stad, men man källsorterar inte i offentlig miljö. Men förslagen faller mellan stolarna, säger Jenny Nordberg, som menar att det beror på en samordningsbrist.

En anledning till att regionen är svårbearbetad när det gäller miljömedveten design, är att det fortfarande finns mycket fördomar kring miljödesign, menar Apokaplys Labotek.

– Vi kommer i kontakt med många som säger att de bara jobbar med ny, ren plast för att det är ”fin kvalitet”. Det är något som är förstelnat i tankesätten, säger Jenny Nordberg.

Jenny Nordberg och Petra Lilja håller just nu på med en kartläggning för att bättre förstå varför det är så svårt för dem att få uppdrag i Malmö.

– Vi tror att det går att förklara detta med att det finns en kompetensbrist i Malmö.

Men exakt vad kartläggningen går ut på och vem de kartlägger är hemligt.

– Vi tittar på vem som lägger ut uppdrag och hur de har gjort, säger Petra Lilja.

Ulrika Forsgren Högman är konceptansvarig på Selfmade Malmö, en plattform som startats på uppdrag av Malmö stad för unga människor som vill förverkliga sina idéer.

– Petra och Jenny är förebilder på många sätt. Jag har faktiskt en bild på dem framför mig här på kontoret, säger hon och skrattar.

Ulrika Forsgren Högman menar att företag som Apokalyps Labotek, som både vill ”tjäna pengar och rädda världen” kommer att bli fler på sikt.

– Men det kräver kunder som kan förstå vikten av det, säger Ulrika Forsgren Högman, som tror att Malmö saknar den kritiska massan av stora företag och huvudkontor som krävs för att få fart på affärerna för företag som Apokalyps Labotek.

– Petra och Jenny jobbar mycket på tvärs, de struntar i gränsgångar och korsar miljöförvaltningar och gatukontor. Men inom kommunerna finns det ett stuprörstänkande, strukturerna måste luckras upp och det måste bli mer snabbfotat, säger Ulrika Forsgren Högman.

– Jag tror att det är en kompetensfråga, har man kunskap blir man modigare, säger hon.

Pehr Andersson är näringslivsdirektör för Malmö stads näringslivskontor, som bland annat arbetar för att stödja innovativa företag i regionen. Han håller inte med om att det finns en kompetensbrist kring miljöfrågor inom förvaltningarna.

– Nej, jag har jobbat i Malmö stad i ett år och inom näringslivet i 25 år. Och jag tycker att det finns en otrolig kompetens inom de här frågorna.

Han tycker heller inte att förvaltningarna har några problem med att arbeta över gränserna.

– De är väldigt duktiga på gränsöverskridningen. Men det är klart att det alltid kan bli bättre, säger Pehr Andersson

Har du något exempel på vad ni skulle kunna bli bättre på?

– Nej, det har jag inte.

När vi vid ett senare tillfälle återigen tar kontakt med Malmö stads näringslivsdirektör för att ta reda på i vilken utsträckning enskilda entreprenörer kan få gehör för sina idéer från Malmö stads sida, svarar Pehr Andersson så här:

– Staden följer de upphandlingsregler som finns. Det är många som vill pitcha sina idéer på staden, och det kan ju kännas trist om det inte blir något.

Här har företagarna presenterat egna förslag som de menar faller mellan stolarna på förvaltningarna. Vad händer då?

– Be dem att slå mig en signal, saker faller inte mellan stolarna om man inte har otur. Om någon entreprenör presenterar en bra idé ska det åtminstone följas upp på ett bra sätt.

Efter några minuter ringer Pehr Andersson upp.

– Idén lät spännande och det de har gjort. Vi är måna om att se till att de som är innovativa känner sig välkomna till staden.

Hur kan ni stödja innovativa företag?

– Ett sätt kan vara att engagera sig i de här människorna som hör av sig med idéer och tankar. Ett annat sätt att hjälpa till kan vara att tipsa om ett annat företag som kan tänkas vara intresserat, säger Pehr Andersson.

Staffan Lindberg är liksom Ulrika Forsgren Högman verksam på Malmö stads plattform för unga kreatörer, Selfmade, och han håller med Apokalyps Labotek om att det som ung människa är lätt att komma igång med en kreativ verksamhet i Malmö, men att det är svårare att tjäna sitt uppehälle här när man uppnått en viss nivå. Något som framkommit i samtal med de cirka 300 personer han kommit i kontakt med via Selfmade. Det går alltså att prata om en en kompetensflykt från Malmö, menar han.

– Ofta så måste man flytta när man nått en viss nivå, säger han.

Samtidigt tycker Staffan Lindberg att det är viktigt att se positivt på Malmös utveckling. För tio år sedan var det inte alls lika lätt att komma igång med kreativa verksamheter i Malmö som det är i dag. Utmaningen för Malmö är att komma vidare.

– Här gör man saker gratis som ung kulturutövare, i Stockholm finns det en kultur av att ta betalt och betala.

– Så kommer det oundvikligen bli när Malmö växer, säger Staffan Lindberg på Selfmade.

Du är också verksam som dj och klubbarrangör, och planerar att flytta till Stockholm i höst.

– Ja, det ska jag, av lite olika anledningar. Min pojkvän bor i Stockholm, och jag vill vara ute och spela skivor lite oftare än vad jag kan göra här.

– Jag flyttar inte för att det är dåligt, utan för att jag bott här i hela mitt liv.