Debatt


Jonas Paulsson
Göteborgs Fria

Rädda världen – ät mindre kött

”Miljövänner” beklagar sig ständigt i media och runt middagsbordet om utsläppen från flyget och transportsektorn. Politiker talar om trängselavgifter och höjd bensinskatt. Det är såklart jättebra. Men varför tar man inte tag i den överlägset största klimatboven, djurindustrin, undrar Richard Klinsmeister, Miljö- och Djurrättsaktivist och Jonas Paulsson (MP).

I juni i år publicerade FN:s internationella panel för hållbar utveckling, UNEP, en rapport som passerat fullkomligt obemärkt.

I rapporten skriver man att världens köttkonsumtion omgående och drastiskt måste minska för att rädda världen från hunger, bränslebrist och klimatförändringens värsta konsekvenser.

Konsekvenserna av klimatförändringarna är minst sagt apokalyptiska. Stora delar av världen lider i dag av vattenbrist. FN:s World Food Program rapporterade att i Niger behöver nu 4,7 miljoner människor hjälpsändningar efter en torka som varat ett år. Med klimatförändringarna kommer vattenbristen drabba ännu fler människor.

Man måste vara fullkomligt aningslös för att inte inse att även vi i Sverige till slut kommer att drabbas. Det är oerhört märkligt och minst sagt illavarslande.

Svenskarna konsumerar oerhört mycket kött, 80 kilo per capita och konsumerar hela 400 liter mjölk per capita. Ett kilo nötkött orsakar mellan 15 till 20 kilo koldioxid, vilket motsvarar två till tre mils bilkörning.

Vi importerar drygt 350 000 ton sojabönor som djurfoder från Brasilien för vilket man skövlat motsvarande 300 000 fotbollsplaner mark i Amazonas. Något många glömmer i miljö/köttdebatten är mjölkindustrin som faktiskt är samma industri.

Man kan inte skilja mjölk- och kött- industrin från varandra eftersom 60–70 procent av nötköttet i Sverige kommer från djur inom mjölkindustrin. En liter mjölk motsvarar ett kilo koldioxid. Eftersom vi svenskar är världsledande i mjölkkonsumtion blir vår mjölkklimatpåverkan enorm. Och inte minst genom EUs oehört generösa mjölksubventioner kan detta klimatproblem fortsätta.

Det är dags att detta kommer upp på agendan och tar den största klimatboven, djurindustrin på allvar och agerar därefter.

Det finns helt enkelt vare sig logiska, etiska, ekonomiska, kulinariska, känslo- miljö- eller hälsomässiga argument för att fortsätta föda upp och mörda kännande medvetna varelser på löpande band när det finns så mycket bättre alternativ, nämligen att odla vegetabilier.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Rädda världen med vegomat

Det är lätt att känna sig maktlös när man ser det långsamma arbetet med ett nytt klimatavtal. Men för den enskilde individen finns det en rad bra och enkla saker att göra. En köttfri dag i veckan till exempel. Det skriver Jonas Paulsson, som är talesperson för Klimataktion.

Debatt
:

Köttskatt för hälsa och klimat

Det finns många skäl till att införa en skatt på kött. Produktionen kostar mycket för staten, den leder till miljöproblem och hälsoproblem. Det är dags nu, konstaterar Jonas Paulsson, initiativtagare till organisationen Köttfri måndag i Sverige.

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria