I juni i år publicerade FN:s internationella panel för hållbar utveckling, UNEP, en rapport som passerat fullkomligt obemärkt.

I rapporten skriver man att världens köttkonsumtion omgående och drastiskt måste minska för att rädda världen från hunger, bränslebrist och klimatförändringens värsta konsekvenser.

Konsekvenserna av klimatförändringarna är minst sagt apokalyptiska. Stora delar av världen lider i dag av vattenbrist. FN:s World Food Program rapporterade att i Niger behöver nu 4,7 miljoner människor hjälpsändningar efter en torka som varat ett år. Med klimatförändringarna kommer vattenbristen drabba ännu fler människor.

Man måste vara fullkomligt aningslös för att inte inse att även vi i Sverige till slut kommer att drabbas. Det är oerhört märkligt och minst sagt illavarslande.

Svenskarna konsumerar oerhört mycket kött, 80 kilo per capita och konsumerar hela 400 liter mjölk per capita. Ett kilo nötkött orsakar mellan 15 till 20 kilo koldioxid, vilket motsvarar två till tre mils bilkörning.

Vi importerar drygt 350 000 ton sojabönor som djurfoder från Brasilien för vilket man skövlat motsvarande 300 000 fotbollsplaner mark i Amazonas. Något många glömmer i miljö/köttdebatten är mjölkindustrin som faktiskt är samma industri.

Man kan inte skilja mjölk- och kött- industrin från varandra eftersom 60–70 procent av nötköttet i Sverige kommer från djur inom mjölkindustrin. En liter mjölk motsvarar ett kilo koldioxid. Eftersom vi svenskar är världsledande i mjölkkonsumtion blir vår mjölkklimatpåverkan enorm. Och inte minst genom EUs oehört generösa mjölksubventioner kan detta klimatproblem fortsätta.

Det är dags att detta kommer upp på agendan och tar den största klimatboven, djurindustrin på allvar och agerar därefter.

Det finns helt enkelt vare sig logiska, etiska, ekonomiska, kulinariska, känslo- miljö- eller hälsomässiga argument för att fortsätta föda upp och mörda kännande medvetna varelser på löpande band när det finns så mycket bättre alternativ, nämligen att odla vegetabilier.