Enligt David Petraeus ledde det stora antalet nattliga räder som genomfördes under maj, juni och juli till att 365 ”upprorsledare” greps eller dödades, och till att 1 355 av talibanernas fotsoldater kunde gripas, medan 1 031 talibaner dödades.

I medierna rapporterades dessa uppgifter som ett bevis för hur man effektivt hade lyckats försvaga talibanerna. Men andra siffror tyder på att den amerikanska satsningen slog tillbaka.

Enligt Pentagon är antalet sprängladdningar som återfinns efter tips från allmänheten en tydlig indikation på i vilken utsträckning militären lyckats vinna lokalbefolkningens förtroende. Och den officiella statistiken visar nu att antalet tips från allmänheten minskade kraftigt så fort USA inledde sin kampanj med nattliga räder i Kandahar, trots att antalet utplacerade sprängladdningar förblev detsamma.

Nattliga räder mot människors hem leder ofta till civila dödsoffer och ses som den enskilt största orsaken till folklig vrede mot USA:s och Natos trupper.

Det finns även goda skäl att ifrågasätta elitenheternas rapporter om att över ett tusen talibaner dödades vid tillslagen. Den förre befälhavaren för de utländska styrkorna i Afghanistan, general Stanley McChrystal, påpekade i ett direktiv i mars att afghanska män som ”instinktivt” vill försvara sina hem och familjer ibland ”misstas” för att vara motståndare, vilket ofta orsakar ”tragiska resultat”.

Elitenheterna har dock rutinmässigt kallat alla som dödats i sådana situationer för upprorsmän istället för oskyldiga civila. Som exempel kan nämnas en räd i provinsen Laghman i januari förra året, där 13 grannar kom ut från sina hus i samband med tillslaget. Alla 13 dödades, och rapporterades som dödade ”talibaner”.

Uppgiften om att 1355 talibaner ”fångades in” i samband med tillslagen kan också ifrågasättas. Major Sunset R. Belinsky vid den Natoledda Isaf-styrkan bekräftar för IPS att den siffran även inkluderar personer som man bara misstänker ingår i talibanernas styrkor.

I själva verket är den stora majoriteten troligen personer som sveptes med i räderna eftersom de råkade befinna sig i närheten.

USA:s styrkor i Afghanistan har aldrig gått ut med några uppgifter om hur många gripna som man senare tvingats släppa på grund av brist på bevis. Men general Douglas Stone, som förra året granskade USA:s gripanden, sade då till The Guardian att uppskattningsvis två tredjedelar av de personer som militären gripit troligtvis var oskyldiga.

Även siffran över de 365 ”upprorsledare” som ska ha dödats i samband med tillslagen är tveksam. I juni påstod David Petraeus att måltavlorna i räderna var talibanledare på höga nivåer och andra ledare för extremistgrupper. Men en företrädare för Isaf-styrkan, som inte vill bli citerad med sitt namn, medger att det är oklart vilket mandat de påstådda ”ledarna” haft. Det tycks snarare som att de allra flesta av dessa påstådda talibanledare varit personer på lägre nivåer som snabbt har ersatts av andra.