Fler än 100 000 arbetare och fackliga aktivister demonstrerade i onsdags i Bryssel för att uppmärksamma finanskrisens följder och protestera mot de drastiska nedskärningar och lönesänkningar som nu genomförs runt om i Europa.

Samtidigt hölls protestaktioner och strejker i en lång rad länder från Irland till Grekland. I Spanien stod många fabriker och transporter stilla under den första generalstrejken i landet sedan 2002, och fler än 100 personer greps efter sammandrabbningar mellan polis och demonstranter i Barcelona.

Bakom protestdagen stod Europafacket, ETUC, som varnar för att europas arbetare tvingas bära kostnaderna för finanskrisen.

– Finanskrisen måste vara startskottet för en djupgående förändring av det finansiella systemet i världen istället för ”business as usual”. Det håller inte att skylla på enskilda länders tillkortakommanden när det är systemet i sig självt som är korrupt, skriver Thomas Janson, Internationell sekreterare på TCO, i en kommentar på Europaportalen.

– Istället för att fixa systemet pekas det finger och det enda svaret Europas regeringar har kunnat komma med är att anta åtstramningsåtgärder som kommer att leda till negativa konsekvenser för den sociala sammanhållningen och ekonomiska tillväxten.

Att den 29 september utsågs till europeisk protestdag beror på att EU-kommissionen då lade fram sina förslag till striktare budgetregler för unionens medlemsstater. Kommissionen beskriver själv förslagen som ”den mest omfattande förstärkningen av det ekonomiska styret” sedan valutaunionen EMU lanserades.

I teorin har länder vars statsskuld eller budgetunderskott överskrider 60 respektive 3 procent av BNP kunnat bötfällas, men det har i praktiken aldrig hänt. Tidigare har det krävts en kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna för att bötfälla ett land – nu stärks kommissionens makt genom att en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna istället krävs för att stoppa en sådan åtgärd.

Ett helt nytt inslag i de nya reglerna är att länder också kan bötfällas om de inte vidtar åtgärder mot så kallade ”makroekonomiska obalanser” – till exempel stigande lönekostnader eller fastighetsbubblor. För att ha uppsikt över utvecklingen ska EU-kommissionen upprätta en ”poängtavla” över staternas åtgärder för stabilitet och konkurrenskraft.

Den tyska socialdemokraten och europaparlamentariken Martin Schulz kritiserade på onsdagen kommissionens förslag, som han beskrev som en ”tvångströja” för de nationella ekonomierna. Europafackets generalsekreterare John Monks gick längre i sin kritik.

– Det är en bisarrt att kommissionen föreslår en bestraffningsregim just nu. Hur kommer det att göra situationen bättre? Det kommer att förvärra den, säger han till nyhetsbyrån AP.