Västtrafik har hand om så kallade sjukresor i Göteborg och i andra kommuner, det handlar om resor till sjukgymnastik, läkare, tandläkare och olika behandlingar. Västtrafik har också hand om färdtjänsten i de flesta av regionens kommuner. Sedan 1993 köper Västtrafik en beställningstjänst av aktiebolaget Samres, som i april förra året lade ut tjänsten hos ett företag i Moldavien. Västtrafik, som har haft information om de personer som använt sjukresor och färdtjänst, har lämnat vidare den informationen till Samres som därefter gett uppgifterna till företaget i Moldavien.

– Det här är uppgifter som uppenbarligen är känsliga, men utan att någon av de berörda fått möjlighet att lämna samtycke har de lämnat över uppgifterna till tredje man, och även till tredje land, eftersom det är utanför EU, säger Thabo 'Muso, juridiskt ombud för de tre personer som nu anmäler Västtrafik till Datainspektionen.

Uppgifterna som lämnats ut berör bland annat exakta resmål, men också namn på exempelvis läkare.

– Västtrafik får samla in uppgifterna, men om de vill föra vidare uppgifterna måste de be om tillstånd. Men tvärtom har de spridit uppgifter till höger och vänster, säger Thabo 'Muso, som menar att agerandet är ett brott mot personuppgiftslagen, PUL.

Precis som i fallet med Färdtjänsten har också uppgifterna sparats onödigt länge, enligt anmälan, en del sedan 1994.

– Man får bara spara uppgifter i relation till behov, ett sådant behov kan vara information om att ärendet påbörjats och varför, men det finns ingen anledning att spara uppgifter om att identifierbara personer reste si eller så flera år tillbaka. Västtrafik har inte reflekterat över vilka uppgifter de behöver och inte.

Anders Josby, ombudsman hos Synskadades Riksförbund, som står bakom granskningen av vilka personuppgifter Färdtjänsten och Västtrafik lagrar, är starkt kritisk till Västtrafiks agerande.

– Västtrafik borde ha gått ut till samtliga resenärer och meddelat att de lämnar uppgifterna till Samres, som lämnar ut dem till ett land utanför EU. Sedan borde man få fylla i om man accepterar det, och många nej hade visat att det var en dålig idé, säger han. Varken tjänstemän eller politiker tycks förstå vad de håller på med, de tror inte att det är något farligt.

Men Leif Blomqvist, styrelseordförande för Västtrafik, menar att de har hamnat i kläm mellan personuppgiftslagen och lagen om offentlig upphandling.

– Enligt lagen om offentlig upphandling kan vi inte säga nej till ett företag i Moldavien, det här är ett principiellt intressant fall, för om vi å ena sidan inte får säga nej till anbud och det å andra sidan finns en lag som säger att vi inte får sända över material dit, så måste staten bestämma vilken lag vi ska följa, säger han.

Oavsett om ni var tvungna att godta anbudet från Moldavien så kunde ni väl ha informerat era kunder om att deras personuppgifter skulle föras över dit, så att de hade ett val att tacka nej?

– Ja, det skulle man möjligen kunnat ha gjort, men det ska inte vara det som avgör om man kan utnyttja färdtjänsten eller inte, säger Leif Blomqvist.

Har ni aldrig tänkt på att det här skulle kunna vara integritetskränkande?

– Nej, det tror jag inte att det är. Frågan gäller om vi har rätt att säga nej till att ha verksamhet i andra länder eller inte, annars ställer vi folk utanför färdtjänsten och det resultatet blir inte så lyckat. Vi ser fram emot beslutet från staten.

Thabo 'Muso reagerar starkt på Leif Blomqvists kommentarer. Att Västtrafik skulle vara tvungna att köpa tjänsten från Moldavien är osanning av flera anledningar, menar han. Dels för att något avtal mellan Västtrafik och något företag i Moldavien aldrig har gjorts, utan att avtalet är mellan Samres och Västtrafik, varpå Samres valt att förlägga verksamheten i Moldavien.

Om Västtrafik ändå skulle få ett anbud från Moldavien i framtiden, måste de heller inte acceptera ett sådant, enligt Erik Sandin, som forskar om offentlig upphandling på Göteborgs universitet. Han säger att det inte är tydligt att svenska upphandlare alltid måste acceptera anbud från företag i Moldavien, eftersom landet varken är med i EU eller har skrivit under det internationella GPA-avtalet. Vilka regler som Sverige ska följa styrs av EU-rätten och indirekt via EU:s undertecknande av GPA-avtalet.

– Jag har svårt att se att ett företag från Moldavien skulle kunna driva en rättslig process mot en upphandlande myndighet som på saklig grund väljer att inte anlita deras företag för att hantera känsliga personuppgifter, säger Erik Sandin.

Att lagen om offentlig upphandling och personuppgiftslagen skulle strida mot varandra stämmer inte heller, enligt 'Muso.

– Lagarna har aldrig av någon tidigare bedömts strida mot varandra. Det är enbart Leif Blomqvist som gör det påståendet. Däremot erkänner han öppet att man inte följer en lag, nämligen personuppgiftslagen, säger 'Muso. En högt uppsatt politiker borde aldrig komma undan med att ljuga så mycket och så grovt inför kunder och skattebetalare, säger 'Muso.

När FRIA ringer upp Västtrafiks ordförande Leif Blomqvist igen håller han med om att Västtrafik inte upphandlat något från Moldavien, utan att det de inte kunde säga nej till Samres när de vill förlägga tjänsten i Moldavien på grund av lagen om offentlig upphandling. Han vidhåller därför att lagarna står emot varandra.

– Till slut får en domstol avgöra det här och då rättar vi oss, mer komplicerat är det inte, säger Leif Blomqvist.

Denise Cresso är av de tre personer som anmälan gäller. Tills i maj i år bodde hon i Lerums kommun, där Västtrafik ansvarar för färdtjänsten. Hon begärde ut allt som fanns registrerat om henne från Västtrafik.

– Det var en gedigen lunta, säger hon. Jag förstår om de vill föra statistik, men att just jag gjort en viss resa måste inte ligga kvar.

Det hon är mest upprörd över är att klagomål som hon framfört dels har registrerats – och lämnats ut till en berörd chaufför.

– Han sa att jag hade klagat på honom. Jag förstår att de måste prata med chauffören när det kommer synpunkter, men de måste ju inte uppge mitt namn, säger Denise Cresso.

Hon har även mött flera andra personer som numera inte anmäler problem till färdtjänsten eftersom samma sak hänt dem.Denise Cresso åker även med ordinarie kollektivtrafik ibland och har då valt att inte registerera sitt månadskort.

– Jag vill inte att det ska registreras hur jag åker. Men jag kan inte avstå från färdtjänsten, då klarar jag mig inte, säger hon.

Nu hoppas Anders Josby att anmälan leder till att uppgifterna raderas och att radering sker en gång om året framöver. Han vill också att allmänheten ska fundera kring hur det skulle kännas om alla ens resor registrerades. Thabo 'Muso menar att samma sak aldrig skulle ha hänt om det rörde personer utan funktionsnedsättningar.

– Kommunerna vill spara pengar och då diskriminerar de handikappade. De synskadade är inte utsatta på grund av handikappet utan på grund av diskrimineringen från myndigheter, säger han.