Vilka rättigheter som papperslösa har i arbetslivet har varit oklart i svensk lag-stiftning, men i torsdags presenterades en statlig utredning som för första gången klargör frågan. Slutsatsen: arbetsrätten ska även omfatta papperslösa.

– Det är en framgång och en viktig markering, säger Samuel Engblom, jurist på TCO.

Utredningen har gjorts av regeringsrättens ordförande Sten Heckscher och handlar i första hand om hur Sverige ska implementera EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare som anställer svart arbetskraft, men Regeringskansliet lade även till att arbetsrätt för papperslösa skulle utredas. Samuel Engblom pekar på att trots att det är riksdagen som tar beslut, så innebär utredningen i sig att framtida domstolsbeslut kan påverkas.

– Så som rättssystemet är uppbyggt är det ett tungt argument att en statlig utredning ledd av den högsta förvaltningsdomaren kommit fram till detta – nu finns det en rättslig klarhet, säger han.

Utredaren menar att arbetsgivare ska tvingas betala ut lön även om den anställde arbetat utan tillstånd, vilket enligt Samuel Engblom kommer göra det svårare för arbetsgivare att utnyttja papperslösa.

– De som inte vill betala ut lön nu ringer polisen, men det här gör det svårare för arbetsgivare att använda den migranträttsliga statusen för att komma undan arbetsrätten, säger han.

Enligt utredningen ska det också antas att arbetsgivare kommit överrens med papperlösa arbetare om kollektivavtals-enlig lön.

– Eftersom papperslösa sällan får några anställningskontrakt, är det bra med en sådan regel, säger Erik Mägi, jurist och före detta förhandlingssekreterare för SAC. Vi möter då och då arbetsgivare som hävdar att arbetsrätten inte omfattar papperslösa, medan vi säger att den självklart gör det. Det är ett glädjande besked att utredaren kommer fram till samma sak.

Erik Mägi menar dock att utredningens skärpningar av åtgärder mot arbetgivare som anställer personer utan arbetstillstånd kan göra det svårare för papperslösa, och att det kvarstår praktiska problem för att papperslösa ska kunna utnyttja sina rättigheter.

– Det är i sig bra att det ställs krav på dem som anställer svart, men bieffekten kan bli att papperslösa tvingas gömma sig ännu mer och om de vittnar i domstol riskerar de fortfarande att bli hemskickade. Därför behövs någon form av tillfälligt uppehållstillstånd medan rättsprocessen pågår, som finns när det gäller traffickingoffer, säger Erik Mägi.

Från LO:s sida har man hoppats på lagändringar som ska avkriminalisera papperslösas arbete och från LO i Göteborg kan man i dagsläget inte få någon formell hjälp om man är papperslös eftersom LO bara kan hjälpa medlemmar, enligt ombudsman Leif Andersson.

– Egentligen kan man inte vara medlem om man inte får vara i Sverige, och därför kan vi till exempel inte kalla till förhandling. Men det ser olika ut hos de 14 LO-förbunden om man får vara med eller inte, säger han.

Under hösten 2008 försökte LO i Göteborg dock att skapa ett nätverk genom att träffa olika organisationer som jobbar med papperslösa, för att på så sätt stödja papperslösa utanför den ordinarie fackliga verksamheten.

– Tanken var att de skulle kunna höra av sig för rådgivning, men vi hade svårt att hitta bra kontakter och försöken har gått i stå, säger Leif Andersson.

Gbg LS av SAC har arbetat aktivt med frågan sedan 2008, då Papperslösakommittén bildades, och de första papperslösa medlemmarna kom hösten 2009. Även om SAC välkomnar utredningen,  menar förbundet att det redan nu är möjligt att organisera papperslösa.

Jenny Schmidt, från Papperslösakommittén, tar fram restaurangen Josefina i Stockholm som ett exempel, där Skärholmens LS efter påtryckningar fick arbetsköparen att betala ut uteblivna löner och skadestånd.

– Det är självklart att papperslösa ska ha rätt att driva sina krav, säger Jenny Schmidt. Det går alltid att hitta lösningar på de formella hindren om man verkligen tror på att papperslösa arbetare ska ha samma rättigheter att organisera sig fackligt som arbetare med papper.