Låt mig börja med att rätta till ett missförstånd. Det är inte så att ”vem som helst” får skriva i Kulturarv Malmö A-Ö. Däremot är det så att icke-docenter är lika välkomna som docenter. Väsentligt är om bidragsgivaren har något intressant att förmedla om Malmö och dessutom om hon eller han har förmågan att göra detta på ett läsvänligt och intresseväckande sätt. Det är redaktionen som avgör vilka ämnen och vilka bidrag som antas.

Vad beträffar diskussionen om begreppet ”kulturarv” tycker jag att den känns underlig. Vi har inte valt begreppet själva utan fick oss det tilldelat. Intitativet till vad som skulle bli vår digitala uppslagsbok togs sommaren 2007 av den dåvarande biblioteksledningen. Arbetet startade vårvintern 2008. Dock har vi använt begreppet för våra syften utan några invändningar.

I Svenska Akademiens ordlista från 2009 definieras ”kulturarv” helt enkelt som ”bestående yttringar av en kultur”. Begreppet uttrycker enligt ordlistan inga värderingar, det tar inte ställning till om dessa kulturyttringar är av godo eller ej.

Självfallet har vårt syfte med Kulturarv Malmö A-Ö aldrig varit att upprätta en kanon för kulturarv i Malmö motsvarande till exempel FN:s världsarvslista eller det förslag till svensk litteraturkanon som för några år sedan debatterades på dagstidningarnas kultursidor.

Detta har vi angivit i vår ingress till sidan, för några veckor sedan förklarade jag detta i en telefonintervju med Malmö Fria Tidning och dessutom tycker jag att vår praktik tydligt visar att så inte är fallet. Vi har idag cirka 120 ämnen om Malmö i vår digitala uppslagsbok, stora och små, alfabetiskt ordnade. Förhoppningsvis läsvärda alla.

Kulturarv Malmö A-Ö har som sitt främsta syfte att väcka ett intresse för Malmös kultur och historia. Då redaktionen finns på Stadsbiblioteket hoppas vi naturligtvis också att artiklarna ska locka till vidare läsning, därför fylliga litteraturlistor som länkas direkt till Stadsbibliotekets katalog.

Att vi på det här viset försöker tillgängligöra bibliotekets rika samlingar av i synnerhet litteratur om Malmö för Malmöborna måste väl i rimlighetens namn uppfattas som vällovligt. Att vi dessutom försöker gå utanför gängse ramar och spegla hela staden, inte bara etablerade kulturminnesmärken, tycker jag också förtjänar beröm snarare än tadel.

Läs även:

• Lars-Eric Jönsson: ”Olyckligt använda ordet kulturarv” (21/8)

• Malmö Fria Tidnings intervju med Bo Gentili: ”Det är en kärleksfull förklaring till området” (18/6)

• Annelie Nilsson: ”Norra Grängesbergsgatans väg till kulturarv” (12/6)