i samband med Ytterstadsprojektets inventeringsarbete av förortsstadsdelarna runt om

i Stockholm under femårsperioden 2004–2009.

– Vi drog fram som gräshoppssvärmar från stadsdel till stadsdel, berättar Per Olgarsson, projektets ledare och byggnadsantikvarie vid Stadsmuseet.

Ändå hann inte arbetet slutföras innan finansieringen tog slut. 59 av Stockholms 97 stadsdelar utanför tullarna har inventerats och alla byggnader uppförda före år 1990 har dokumenterats i ord och bild. Allt ordentligt infört i ett register som också finns tillgängligt på internet. Och Per Olgarsson hoppas att projektet kommer att få möjlighet att fortsätta och slutföras.

– Det är naturligtvis en demokratifråga. Tidigare har alla byggnader i innerstaden dokumenterats på det här sättet. Förortshusen är inte mindre intressanta, och vi måste använda samma glasögon när vi letar efter kulturellt och historiskt värdefulla byggnader i ytterstaden.

I Ytterstadsprojektets arbete har det ingått att klassificera fastigheterna efter värdeskalan blått, grönt och gult. 279 fastigheter klassificerades som blåa, vilket betyder att Stadsmuseet bedömer dem som ”synnerligen kulturhistoriskt värdefulla”. Dit räknas bland annat Tensta gymnasium, Spånga kyrka, Akalla gård, samt Ericssons stora kontorsbyggnad vid E4:an i Västberga.

Av övriga beståndet klassades 22 procent som grönt – ”särskilt kulturvärdefullt”.

– Stadsmuseets bedömning ses bara som en rekommendation till beslutsfattarna, men i princip betyder det att vi vill att byggnader som vi klassar som blå ska K-märkas, säger Per Olgarsson.

Med fotoutställningen på Stadsmuseet förvandlas det som främst var ett dokumentationsjobb nu också till konst. Fotograferna Josefine Bolander och Johan Stigholt har själva valt vilka av sina bilder de velat ställa ut, utan hänsyn till hur byggnaderna klassades av byggnadsantikvarierna.

– Det var inte så lätt att göra ett urval, säger Johan. Först tänkte vi visa upp våra favoritbilder.

– Men sen valde vi istället att välja ut bilderna utifrån olika teman, fyller Josefine i.

Några av bilderna är också tagna av Mauro Rongione och Anna Larsson. Allt som allt var det dessa fyra fotografer som arbetade med projektet under olika perioder.