Den konservativa och liberala koalitionsregeringen i Storbritannien möter en storm av kritik för sina förslag om kraftigt minskade bostadsbidrag – och inte bara från oppositionen. Även Londons konservative borgmästare Bori Johnson har väckt stor uppståndelse med sitt uttalande att förslaget kan leda till en ”social rensning” av ”Kosovo-typ”.

– Det sista vi vill ha är en situation som den i Paris, där de sämre lottade drivs ut i förorterna, sa han till BBC den 28 oktober.

Johnson utfärdade senare ett uttalande där han hävdade att blivit felaktigt citerad och inte alls motsätter sig regeringens förslag. Men liknande kritik har förts fram av en lång rad forskare och icke-statliga organisationer.

Enligt en färsk studie från Chartered Institute of Housing kan inte bara London utan stora delar av södra England inom ett årtionde vara utom räckhåll för mottagare av bostadsbidrag. Välgörenhetsorganisationen Shelter menar att ett genomsnittligt trebarnshushåll i London kommer att förlora mellan 43 och 175 pund i månaden när de nya reglerna fått full effekt 2013. Många familjer kommer på sikt inte att ha råd att bo i staden alls.

– Det råder ingen tvekan om att de här nedskärningarna kommer att ha en förödande effekt på London och förändra huvudstaden för årtionden framöver, säger organisationens chef Campbell Robb till The Guardian.

– Vi kan se en utrensning av tiotusentals hushåll från centrala London till stadens utkanter. Det kommer att skapa fickor av fattigdom och ojämlikhet och öka till de reda höga nivåerna av hemlöshet och trängsel i den här staden, säger han.

Bostadsminister Grant Shapps har i flera intervjuer försvarat reformen med att arbetslösa inte kan förvänta sig att leva där arbetande människor aldrig skulle drömma om att ha råd att bo. Han pekar på att de nuvarande reglerna gett 139 hushåll i London mer än 50 000 pund om året i bostadsbidrag, medan tusentals hushåll fått mer än 20 000 pund – motsvarande cirka 220 000 kronor.

Men regeringens förslag drabbar långt fler än dessa hushåll – de lokala myndigheterna i London uppskattar att uppemot 82 000 familjer i huvudstaden kan tvingas flytta på grund av de nya reglerna.

En av förändringarna riktar specifikt in sig på långtidsarbetslösa, som får bostadsbidraget minskat med 10 procent efter tolv månader. Enligt ett annat förslag ska nivån på bostadsbidraget kopplas till de lägsta hyrorna inom varje stadsdel, samtidigt som framtida höjningar ska knytas till inflationen istället för hyrorna, som länge ökat med 5 procent årligen.

Regeringen hävdar också att bostadsbidragen bidragit till att trissa upp priserna bostadsmarknaden. Men kritiker menar att de stigande hyrorna snarare beror på reformer som genomfördes av den konservativa regeringen i början av 90-talet. Subventioner som tidigare riktats mot bostadsbyggande skars då ned till förmån för individuella bostadsbidrag, vars kostnader svällt i takt med att den växande bostadsbristen drivit upp hyrorna.

En studie av forskare vid universitetet i Birmingham som publicerades för några veckor sedan visar också att mottagare av bostadsbidrag inte betalar högre hyror än genomsnittet.

– Resultaten motbevisar de ständigt upprepade påståendena om att mottagare av bostadsbidrag uppmuntras av systemet att söka bättre bostäder än arbetande med låga inkomster, säger Karen Buck, parlamentsledamot för Labour till The Guardian.

– Självklart finns det extrema exempel, men regeringen borde hålla sig till fakta och forskning och berätta hela sanningen snarare än basera politiken på anekdoter, säger hon.