Demokrati framför utomparlamentariska metoder
Med en domstolsprövning i Uppsalas tingsrätt den 15 december ska nu de demokratiska spelreglerna prövas, skriver Leif Hägg från Alunda.
Greenpeace intrång på Forsmark var en antidemokratisk handling, den gör att insyn och möjligheten för allmänhet att besöka anläggningen försvåras.
Samhället ska styras med demokrati, inte med utomparlamentariska metoder. Att Greenpeace propagerar mot kärnkraft är en demokratisk rättighet, men att tvinga andra att styras av en minoritets ställningstagande är något helt annat.
Hur kan man hävda att man är en miljörörelse utan att se till helheten ur både klimat-, miljö- och hälsoperspektiv? Stoppa kärnkraften kräver miljöorganisationerna, för den är inte säker enligt deras synsätt, men alternativen är ännu hemskare.
En lång rad utredningar både i Sverige och utlandet varnar för hälsoeffekterna från förbränning av bioenergi, kolkraft och torvförbränning vilket också miljöhälsoutredningen visar. Den senaste tiden har vi läst om den oförklarliga ökningen av cancerfall i Sverige. Kan de senaste 20 årens ökande förbränning vara en av orsakerna?
Svenska utredningar visar att det är troligt att förbränningen av bioenergi med dagens teknik innebär mer än sju dödsfall per TWh, och de kroniska effekterna är cirka fyra gånger större än de akuta. I Sverige använder vi över 100 TWh bioenergi, om vi räknar energimängden gånger sju så ger det 700 dödsfall per år, plus alla de som får kroniska besvär.
Jag skrev till regeringen om dessa beräkningar 2006. Svaret från miljöminister Lena Sommestad var att ”regeringen är medveten om de beräkningar du presenterar i ditt brev och instämmer i att det är viktigt att använda sig av konsekvensanalyser inom området”. Det har inte genomförts några sådana analyser hittills vad jag kan se.
Greenpeace sprider många myter och halvsanningar i sin argumentering mot kärnkraft. Ja visst, använt kärnbränsle är farligt, men det är främst en arbetsmiljöfråga att avskärma strålningen från arbetare i anläggningarna. Hundra år efter placering i slutförvaret har den totala aktiviteten sjunkit till en femtedel av den ursprungliga. Efter 1 000 år är aktiviteten nere i 4,2 procent, då är inte strålningen utanför kapsel längre ett problem.
Efter hundra tusen år, då den största istidspåverkan i slutförvaret förväntas kunna ske, återstår bara 0,1 procent av strålningen. Aktivitet från radon är den möjliga påverkan på ytan långt fram i tiden från förvaret, men troligen mindre än en tiondel av vad som är godkänt strålningsvärde i våra daghem.
Våra svenska reaktorer kan inte explodera som Tjernobylreaktorn. FN-rapporten ”The human consequenses of the Chernobyl nuclear accident” 2002 om Tjernobylolyckan visar hur rädslan för strålningen, vars konsekvenser uppfattas som både okända och hotfulla av en bred allmänhet, lett till en omfattande mytbildning världen över.
Följderna av alla myter har blivit värre än de som orsakats direkt av strålningen – och Greenpeace är tyvärr en av de största spridarna av dessa myter.
Därför är rättegången mot intrånget i Forsmark inte bara en fråga om demokratiska spelregler, utan också en fråga om brott mot intrång på skyddsklassat område. Det handlar även om trovärdigheten för deras argumentering i kärnkraftsdebatten.
