Allmänkunskapen om vad kärnkraft är och hur den produceras har sjunkit genom åren. Kärnkraft är, hur vi än vänder på argumenten, varken miljövänligt eller ekonomiskt hållbart. Vår dumdristighet att konsekvent hålla kärnkraften kvar kommer sannolikt att vara det mest korkade vi människor gjort för den strävar absolut inte mot en hållbar utveckling.
En seriös energiförsörjning som tar ansvar för framtiden måste bygga på förnybar energi. Kärnkraften är återigen inte en förnybar energikälla. Med kärnkraften kommer också radioaktiviteten och slutförvaringsfrågan, alltså konkret den ökade risken för terrorism och utsläpp.

Jag har ingen lust att äventyra kommande generationers möjligheter eller miljön men med kärnkraften tar vi en oerhört stor risk, en risk som måste elimineras. Därför ser jag kärnkraftsfrågan som den mest centrala frågan, när jag själv tog ställning vilket parti som i år fick min röst, nämligen miljöpartiet.
De flesta partier går numera mot mitten, de lovar i stort liknande saker, men det finns ännu bara ett parti som ständigt driver på utvecklingen mot ett hållbart samhälle. I kärnkraften ligger också frågan om en hållbar utveckling. Det innebär i praktiken att jag är för mer satsning på vind, vatten, sol och ved samt inte minst energiforskning.
Det finns en föreställning om att kärnkraft skulle vara miljövänlig och ekonomiskt hållbar. Inget kan vara mera fel. Hotbilden/risken för att ett av verken smäller ökar ju fler anläggningar som byggs. Det knepiga med kärnkraft är att radioaktiv strålning inte syns men är skadlig för allt liv. Och strålning sprids och läcker under hela processen, från brytning till slutförvaring, och inte bara när det verkligen smäller.

Här kommer några argument:

1. Den effektbrist på el som uppstår då det är riktigt kallt beror inte på industrin eller på att vi producerar för lite el utan på för stor felaktig förbrukning. Jag med flera anser till exempel att bostäder ska värmas upp på annat sätt än med direktverkande el.

2. Brytningen av uran skadar naturen, sprider radioaktivitet och sker i svår arbetsmiljö.

3. Att det sker en massiv utbyggnad i andra länder är inget argument för att Sverige ska ha kvar kärnkraften, tvärtom, eller att vi ska producera ännu mer farligt avfall som medför sluförvaringsrisker.

4. Radioaktivitet syns inte men skadar allt liv som exponeras.

5. Kärnkraftsfrågan handlar inte i grunden om säkerhet. Kärnkraftsfrågan handlar om de oerhörda konsekvenserna när säkerheten brister, alltså när, inte om, det smäller.

Det värsta exemplet är Tjernobyl med döda människor, missbildningar, massflykt/flytt och ödelagd natur. Varför tar vi den risken?

Om du samtidigt som du doppar din hand i kokande vatten smäller till den med en hammare så kan du inte bevisa vad som gjorde mest ont: hammaren eller vattnet. Det betyder inte att det var en bra idé att slå sig själv med hammaren.

Samma logik ska användas i kärnkraftsfrågan. Vi bygger kärnkraft och bryter uran med skador på allt liv och vår egen miljö, det innebär inte att vi ska fortsätta med det.
För det är så att när, inte om, det smäller nästa gång kommer den osynliga strålningen.

Resultatet: sjukdom, missbildningar, död och genetiska förändringar. Ni som fortfarande hävdar att kärnkraften är billigare – ni kan inte räkna med slutförvaringskostnaderna eller försäkringar för eventuella olyckor. Återigen: kärnkraftsfrågan är inte en fråga om säkerhet utan om vilka risker vi tar och den är och kan inte bli billigare i längden.

Sverige har alltid varit ett föregångsland, ska vi inte vara en god förebild och en framåtstävare också i energifrågan? Att hålla liv i kärnkraften är för mig ytterst bakåtsträvande och dumdristigt. När oljan tar slut gäller det att ha löst energifrågan på ett vettigt sätt. Miljöpartiet driver energifrågan konsekvent. De säger: bort med kärnkraften och in med andra energiformer.

Det finns en del förespråkare för naturgas, inte heller där ser jag en lösning. Rysslands energitillgångar har blivit ett politiskt vapen som använts så sent som i vintras då ryssarna stängde av gasen mot polacker och vitryssar. Oj, vad de fick frysa.

Ska vi inte leva på ett sådant sätt att vi inte äventyrar kommande generationers möjligheter? Vi har ansvar som vuxna som vi inte fullt ut tar.