Patriotismen har varit i centrum för teaparty-rörelsens hätska kampanj mot Barrack Obama och det demokratiska partiets sjukvårds-reform. Att staten ska hjälpa medborgare med en (urvattnad) sjukvårdsförsäkring har blivit för mycket för de mest högervridna amerikanska politikerna.

Det anses helt enkelt vara högst opatriotiskt – inte minst eftersom bland annat Barrack Obama och andra demokrater hänvisat till västeuropeiska sjukförsäkringar, alltså andra länders sjukförsäkringssystem, i debatten. Att andra länder skulle kunna ha någonting över huvud taget som skulle kunna vara bättre än det amerikanska samhällets funktion är för de republikanska patrioterna otänkbart, oavsett om det handlar om amerikaners bilåkande och köttkonsumtion, eller sjukvårdssystem (som ju som bekant anses vara världens minst effektiva, kostsamt utan att ge folk den vård de behöver).

Sarah Palins Facebook-sida har varit centrum för angreppen på demokraterna som oamerikanska och opatriotiska. Det är på Sarah Palins Facebook-sida det legat en karta över USA utformad med pistolsikte riktat mot demokratiska delstater.

Nu vet vi inte exakt bakgrunden till skotten i Tucson, men anklagelserna om att Barrack Obama är att betrakta som en socialistisk landsförrädare har haglat det senaste året, och påminner alltmer om den europeiska extremhögern.

I somras skrev Sarah Palin på sin omtalade Facebook-sida att ”Vi har för första gången sedan vår nation grundades en president som inte verkar tro på att Amerika är den främsta icke-gudomliga kraften för det goda i världen”. En sådan opatriotisk styggelse kan helt enkelt inte godtas.

Den hätska patriotismen är idag en av de största utmaningarna vi har att möta. Vi kan skaka på huvudet åt galningar som Sarah Palin i USA, men deras frammarsch är tyvärr på gång även här. I ett reportage i Sydsvenska Dagbladet i helgen frammanas bilden av hur den svenska patriotismen uttrycks i sydsvenska småstäder, där muslimer regelbundet attackeras med stenkastning och andra trakasserier, och polis och andra myndigheter lika regelmässigt skriver av problemen som bagateller.

Det är i den här miljön som Sverigedemokraterna växer fram, ett parti vars politiska sekreterare efter bombdådet i Stockholm utbrast “äntligen, vad var det vi sade”, som inte vill annat än omvandla patriotismen till en mer aggressiv politik.

Problemet är att det också finns en naiv syn på patriotism. Amerikanska liberaler ser sig tvungna att hylla USA som landet som Gud valt ut framför andra. Den patriotiska ideologin som man då är med och bygger upp bidrar också till att skapa en galen syn på det amerikanska samhället, och att lägga grunden för teaparty-rörelsens attacker mot såväl invandrare som gemensamt finansierad sjukvård.

På samma sätt har de senaste årens svenska patriotism skapat problem. Det är inte någon tillfällighet att Sveriges Riksdag för bara några år sedan införde en svensk nationaldag som ny helgdag - en hel helgdag för att hylla Sverige. Det råder onekligen en patriotisk trend, som understöddes av alla partier utom mp och v i riksdagen, när den nya helgdagen infördes. Sverigedemokraterna har kunnat surfa på denna motbjudande patriotiska trend, där de flesta stora partierna också dragit sitt strå till stacken.

Patriotismen och nationalismen fungerar inte bara i sitt praktiska utövande som ett hot mot exempelvis invandrare. Det är också ett av de största problemen i exempelvis klimatförhandlingar – om planetens långsiktiga överlevnad.

I stället för att hylla nationerna bör vi väl snarare se dem som ett nödvändigt ont, ett historiskt faktum som vi har att leva med just nu, och som vi bör göra allt för att bryta upp med utökad lokal makt och utökat internationellt samarbete. Man skulle för en gångs skull vilja citera statsminister Fredrik Reinfeldt, i vad han sade i ett tal direkt efter det havererade klimattoppmötet i Köpenhamn: ”Ju mindre av nationalism, desto mer framgångsrik kommer mänskligheten att bli”.