Problemen med arbetslöshetsförsäkringen är många enligt nationalekonomen Bertil Holmlund. Samtidigt som låga ersättningsnivåer har visat att många arbetslösa är tillbaka i arbete tidigare, har det ofta en dålig effekt i längden. Ett jobb som är sämre betalt och som inte är optimalt för den arbetssökande innebär inte bara en sämre lön i nuet utan även på sikt en sämre ersättning vid en eventuell ny arbetslöshet samt sämre sjukersättning.

– Det handlar om ett avvägande mellan att ge en bra grundförsäkring vid arbetslöshet och att motivera till att få ett nytt arbete, säger Bertil Holmlund.

En högre ersättning över en längre period medför även att fler söker jobb under en längre period för att hitta det optimala jobbet.

– Det individuella beteendet påverkas av hur försäkringarna är utformade, det gäller inte bara arbetslöshetsförsäkringen men till exempel också relationen mellan barnomsorgskostnader och barnafödandet, säger han.

För att komma underfund med vad som är den bästa modellen för just arbetslöshetsförsäkringen har han analyserat effekterna av låga och höga ersättningar i så kallade ”naturliga experiment”. Eftersom ersättningarna har varierat i både belopp och längd under den valda tidsperioden har han kunnat analysera effekten av olika ersättningsnivåer. Dessutom är det möjligt att undersöka faktorer som utbildning och bakgrund med denna metod.

– Svensk registerdata är väldigt väl utrustad och på så sätt har vi kunnat följa 1000-tals individer över tid och kunnat undersöka vad som händer till exempel i samband med olika reformer, förklarar Bertil Holmlund.

Den generella slutsatsen ifrån hans studier är att det är bäst att ifrån början betala ut en hög ersättning som sedan avtar successivt. Det ska dessutom finnas ett krav att den arbetslöse ska stå till arbetsmarknadens förfogande villket också ska kontrolleras. Samtidigt måste en avvägning göras mellan kontroll och kränkning av den personliga integriteten.

– Arbetsförmedlingen blir en kontrollinstans samtidigt som det ska vara en serviceenhet, summerar Bertil Holmlund och pekar också på kostnaden för en ökad kontroll.

En annan viktig aspekt som rör arbetslöshetsförsäkringen menar han är att bara en tredjedel av de arbetslösa får a-kassa i nuläget. Detta är en konsekvens av att många valde bort arbetslöshetsförsäkringen när avgifterna höjdes rejält efter regeringsskiftet 2006 och att reglerna för att få arbetslöshetsersättning har blivit strängare.

– A-kassans finansiering borde ses över. Det skulle kunna vara en fördel att ha en viss egen finansiering som är kopplad till lönen samt att införa en obligatorisk a-kassa som är brukligt i många andra länder.

Bertil Holmlund belönas för sina forskningsresultat. Han kommer att motta Söderbergska priset som delas ut den 9 juni 2011 av Kungliga Vetenskapsakademien. Prissumman är på en miljon kronor.