- Jag vill ifrågasätta bilden av det kvinnliga, utsatta offret och istället lyfta fram kraft och styrka, säger Amanda Frövenholt.
Bakgrunden till utställningen är en lång serie textsamtal på Huldas Hus, en mötesplats för kvinnor utan fast boende. Här har Amanda Frövenholt gett kvinnor i olika livssituationer tid och möjlighet att mötas i samtal kring språk och text.
- Med hjälp av skrivandet kan vi skapa ett utrymme som är fritt och utan begränsningar. Jag arbetar med poesin för att den är gränsöverskridande, säger hon.
- Jag var också övertygad om att det fanns ett spännande och starkt skrivande hos en grupp människor som sällan får komma till tals.

Och hon fick rätt. Ikväll visar fyra av deltagarna sina alster på House of Win-Win i Göteborg. En utställning på temat utsatthet, men där utsatthet inte är någon primär fokuspunkt.
- Tanken är att visa upp starka texter och lyfta fram det egna språket hos kvinnorna som skriver. Inte fokusera på deras utsatthet, säger Amanda Frövenholt.
Tvärtom ville hon rucka på bilden av utsatthet genom att skapa en gemensam mötesplats på lika villkor. Därför var det också viktigt att förlägga utställningen till en annan plats än den som kvinnorna vanligen är hänvisade till.
- Att ha utställningen på Win-Win är ett sätt att röra om och byta rum. Jag vill också visa på likheter genom att ställa ut på en plats som inte förväntas.

På Win-Win förväntas publiken både ta del av och delta i utställningen och bjuds själva in att skriva på överdimensionerade, vita ark. Är det pappret som är stort eller är det jag som är utsatt? Mitt i rummet hänger maskinskrivna texter, fästade på stora, vita passpartouter. En strålkastare lyser rakt ner på golvet, fokus bestämmer man själv. Vem lyser och blir belyst? Var går gränsen för vad jag belyser? Amanda Frövenholt är i alla fall säker på vad hon vill belysa.
- Jag vill inte fokusera på kvinnornas liv, jag vill lyfta fram texterna. Belysa styrkan. I det här sammanhanget är det inte intressant att sätta ljus på något annat, säger hon.