Vi bär alla på föreställningar om kunskap och bildning utan att egentligen kunna definiera orden eller skillnaden dem emellan. Att inte kunna något upplevs många gånger som skamfyllt. Men kunskap används också många gånger till att trycka ner andra.
– Jag tror att många kan relatera till att man använder sin kunskap i syfte att få andra att att känna sig osäkra, men också det omvända, att vara den som känner sig osäker. Vad händer när man blir osäker i sin egen kunskap? Vad gör man då? Det är den personliga prägeln på själva bildningsdiskussionen och kunskapssamhällets begränsningar som vi vill åt, säger Maja Andreasson, initiativtagare till Bildningskomplexet.

Projektet har tagit fram en självrannsaknings-enkät som man kan fylla i under Textivalmässan, och svara på frågor om sin egen förhållning till termer som bildning och kunskap, samt skriva ner sina egna upplevelser av bildningskomplex. Bildningskomplexet kommer även att ha ett eget rum där man kan sitta och diskutera sina tankar och frågor kring bildning med Maja Andreasson eller någon annan av de inblandade i projektet.
– Tanken är att det ska fungera som en aktivitet, eller ett samtal, under själva mässan. Bildningskomplex kan framstå som ett luddigt begrepp, enkäten blir förhoppningsvis en ingång som väcker tankar kring just bildning och kunskap.

Vad är det för skillnad mellan bildning och kunskap?
– Jag tänker att bildning är, för mig i alla fall, något mer normativt. Bildning är att ha kunskap om mycket, inom många olika områden. Ordet bildning förutsätter nästan att det ska täcka in flera olika kunskapsområden.

Reflekterar du själv över de frågor ni ställer i enkäten?
– Ja, det gör jag väldigt mycket. Framförallt just pendlingen mellan att något som anses vara status i en krets, inte är det i en annan är något som jag har funderat på. Det är inte bara känslan av att vara obildad som får en att skämmas, ibland hamnar man i kretsar där man istället skäms för att ens kunskap får en att framstå som pretentiös. Det finns en växelverkan där.

Under vintern har det funnits möjlighet att skicka in egna berättelser om bildningskomplex till projektet. Dessa är nu publicerade på Textivals hemsida. Den röda tråden som löper genom dessa texter är upplevelsen av att ens kunskap inte räknas så länge den inte mäts i poäng, vare sig det gäller akademiska sådana eller poäng i sällskapsspel. Den mätbara kunskapen framstår som den ”riktiga” kunskapen. När det stod klart att Håkan Juholt blir socialdemokraternas nye partiledare knystades det en del från alla möjliga håll och kanter om att Juholt endast har en tvååriggymnasial utbildning i ryggen. Juholts korta utbildning redovisades på ett sätt som högskoleutbildning och universitetspoäng aldrig riktigt gör.
– Det är så mycket som ska vara mätbart i samhället hela tiden. Det kan ju resultera i att kunskapsområden som inte mätbara får lägre status. Vårt mål är att förhoppningsvis kunna nå en bredare definition av kunskap men också att kunna föra en ganska ödmjuk diskussion kring det, säger Maja Andreasson.

Vem definierar kunskap? Vad är rimligt att förvänta sig att andra ska kunna? Och vad är en rimlig reaktion när de inte delar ens kunskapsramar? Maja Andreasson berättar om sin reaktion inför en vän som inte visste vem Karin Boye är.
– Min reaktion var ”detta vet du egentligen”. Jag citerade ”det gör ont när knoppar brister”, men efter ett tag insåg jag att ledtrådarna inte hjälpte, då personen inte visste vem Karin Boye var. Fast då hade jag redan signalerat att jag tyckte att det var något min kompis borde ha vetat.
– Traditionellt sett har det varit en västerländsk, manlig, ofta vit norm som har definierat vad som räknas som kunskap och det är viktigt att belysa detta. Men det är också viktigt att inte hamna i en kunskapsföraktande position. Man måste försöka hitta en balans. Att kunna ha en kunskapskritisk diskussion utan att det blir ett utspel om ”verklighetens folk”.