Uppstickarländer utmanar de rika
Ledare för de fem Brics-länderna – Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika – har siktet inställt på att hävda utvecklingsländers ekonomiska intressen kommande WTO-förhandlingar.
Det kommer inte som någon överraskning att Brics valt ut Världshandelsorganisationen, WTO, som arena för att demonstrera de fem ländernas styrka och intentioner. De mäktiga ekonomierna på frammarsch som utgör den informella koalitionen – Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika – är alla utom Ryssland medlemmar i WTO. Deras uttalade mål är att säkra ekonomiska fördelar för utvecklingsländer. Krav som går i linje med de som utvecklingsländer allt hårdare har ställt på senare år, och som bidragit till att den senaste Doharundan inom WTO – ett försök att skapa ett globalt frihandelsavtal – har fått avbrytas ett flertal gånger.
– Ledare för de fem Brics-länderna har en uppfattning som delas av många i utvecklingsländerna. Doharundan ska fokusera mer på utvecklingsfrågor. Utvecklingsländerna vill tjäna mer på den globala handeln som i många decennier har dominerats av industriländerna, säger Ravi Ratnayake, vid FN:s ekonomiska och sociala kommission för Asien och Stillahavsområdet, Escap.
Ravi Ratnayake menar att Brics-länderna har goda förutsättningar att säkra en uppgörelse som gynnar utvecklingsländerna eftersom de representerar de mäktigaste utvecklingsländerna i världen.
På torsdag ska WTO börja nya diskussioner kring hur man ska få till ett globalt handelsavtal. Då måste man bland annat hantera kritiken mot att USA och EU subventionerar sitt jordbruk så kraftigt att det drabbar utvecklingsländer som får se sina produkter utkonkurrerade av sponsrade bönder i industrivärlden. Ledare för Brics-länderna möttes förra veckan i den kinesiska semesterorten Sanya. Mötet avslutades med ett uttalande:
”Brasilien, Kina, Indien och Sydafrika är fortsatt beslutna och kallar andra WTO-medlemmar att stödja ett starkt, öppet och regelbaserat multilateralt handelssystem genom WTO. Det är så vi når ett framgångsrikt, omfattande och balanserat avslut på Doharundan.”
Doharundan riskerar dock att fortsätter vara låst. Brics-länderna vill inte sänka sina tullar eftersom det skulle möjliggöra ett inflöde av varor från de ekonomiska stormakterna inom G7-gruppen till Brics marknader.
Samtidigt väntas de rika länderna knappast tumma på sina privilegier.
– När Doharundan startade 2001 var det meningen att den första prioriteten skulle vara att skära ordentligt i de rika ländernas jordbrukssubventioner, säger Martin Khor vid den Genève-baserade tankesmedjan South centre.
– Det är fortsatt uppenbart att det inte kommer att hända, med tanke på jordbrukets starka intresseorganisationer.
Brics en global dominant
Tillsammans står Brics-länderna för 25 procent av jordens yta, 40 procent av jordens befolkning och 16 procent av världsekonomin, enligt siffror från 2010. Sedan 2001, när investmentbanken Goldman Sachs chefsekonom Jim O'Neill lanserade förkortningen Bric (då utan Sydafrika), har handeln mellan länderna ökat 15 gånger och beräknas i dag till motsvarande 1400 miljarder kronor. En del analytiker uppger att Brics-ländernas inflytande kommer att öka kraftigt och att de vid år 2050 kommer att vara den globala ekonomins dominant och därmed avsätta G-7 från den positionen. G-7 består av de rikare industrialiserade länderna Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien, USA och Kanada.
