Debian är den första distributionen som upprättade ett socialt kontrakt med sina användare, Debian social contract, i vilket användarnas frihet säkerställs. Bland annat distribuerar Debian visserligen proprietär programvara, för att underlätta för användarna, men detta ingår inte i Debian utan är helt utan support.

Bakom Debian finns inget företag utan en armada av volontärer. Utvecklare och användare hjälps åt att skapa och sprida vad som blir Debian GNU/Linux.

För att delta i Debian och till exempel paketera program behövs egentligen ingenting, förutom att göra själva arbetet och hjälp av någon inom Debian att ladda upp det. För att bara sprida eller hålla föredrag behövs inte ens det. Vill man däremot bli en del av Debianprojektet, en så kallad Debian developer, går man genom New maintainer process. I processen kontrolleras att den sökande delar Debians värdegrund samt innehar tillräckliga tekniska kunskaper.

Denna massiva organisation av tusentals människor har en demokratisk struktur för att fungera smidigt. Debian developers (DD) utgör Debianprojektets medlemmar och de har alla rösträtt och rätt att ladda upp program. De röstar bland annat fram en Debian project leader (DPL) som tillsätter Debian project secretary och en teknisk kommitté. DPL:s uppgift är att vara Debians ansikte utåt, men även att ge assistans internt i organisationen med bland annat kommunikation mellan olika team. Inom Debian finns flertalet grupper för att ytterligare dela upp ansvarsområden.

De konstituerande dokumenten för Debian social contract är Debian free software guidelines (som bestämmer vad Debian anser vara fri programvara), Debian policy manual (som bestämmer över Debian tekniskt) och Debian constitution (som bestämmer den formella struktur som styr Debianprojektet). Varje år hålls DebConf, en konferens för Debiananvändare och -utvecklare, var konferensen hålls roteras årligen runt planeten jorden.

http://debian.org/