Campingstugor rivs för att bygga lyxvillor
Ett stort antal av campingstugorna i Farsta kommer inom en snar framtid att rivas till förmån för lyxvillor med havsutsikt. Det har majoriteten i Stockholms stad bestämt, men långt ifrån alla är nöjda med de borgligas planer. ”Det känns inte alls bra, man känner sig bortskuffad”, säger Oskar Jalevik, stugägare och ordförande för Hökarängens friluftsförening.
Ungefär hälften av de 84 stugor som ligger intill Hökarängsbadet kommer inom en tidsperiod på 2–3 år att rivas. Oskar Jalevik är en av dem som drabbas. Han känner sig besviken på politikerna.
– Enligt förslaget som ligger nu är min stuga en av de som ska göras om till attraktiva småhus. Hade det handlat om ungdomsbostäder eller studentbostäder hade det väl kännts okej, men om de ska riva små, enkla hus och det ska flytta in en helt annan samhällsgrupp vars hus kommer att kosta 150 gånger mer känns det inte alls kul, säger han.
Oskar Jalevik menar att stugorna är viktiga att bevara av flera olika anledningar: det är viktigt att det finns stugor i tätortsnära områden och att det finns enkla och billiga sommarstugor för människor med begränsad ekonomi och som inte har tillgång till bil.
– De är just de människorna som drabbas, som inte har råd att ha en sommarstuga i exempelvis Roslagen, menar han.
Thereza Nordlund (V) sitter som ersättare i Farsta stadsdelsnämnd. Hon har i en skrivelse föreslagit att stadsdelsnämnden ska ta kontakt med Hökarängens friluftsförening för att försöka bevara området. Thereza Nordlund anser att att en rivning av småhusen skulle innebära en stor förlust för många.
– Dels är det äldre som har bott där väldigt länge, men det är även nyinflyttade som precis har köpt sin stuga och sitter på en massa lån, säger hon.
Hon menar också att husen är viktiga att bevara ur ett kulturhistoriskt perspektiv, något som Stadsmuseet påpekade i ett programsamråd för området för cirka ett år sedan. I yttrandet står bland annat att ”campingstugorna är ett tidsdokument som hänger samman med lagstadgad semester och friluftsliv och representerar ett kulturhistoriskt värde framför allt genom att de berättar om arbetarklassens historia”.
En som däremot är osäker på campingstugornas kulturella värde är moderaten Arne Fredholm som sitter i Farsta stadsdelsnämnd.
– Man får fundera över vad som är viktigast, att bevara husen eller bygga bostäder till en stad som växer. Samtidgt ser stugorna inte ut som de gjorde i begynnelsen. Från början var de masonithus som plockades ner på vintern, medan de nu är friggebodar eller mindre sommarhus. I och med att man har byggt om och byggt ut har en del av det kulturhistoriska försvunnit. Det intressanta är ju att bevara campingstugorna, men om de är ersatta av friggebodar har en del av det kulturhistoriska värdet försvunnit, menar han.
Arne Fredholm säger dock att han förstår de boendes frustration och vacklar i sin egen uppfattning om området.
– Jag är väldigt osäker. Innan jag tar definitiv ställning vill jag se ett nytt, mer detaljerat förslag, säger han.
Oskar Jalevik säger att han tänker kämpa vidare för att rädda stugorna. Det ser mörkt ut, men rent formellt är inte allt klart än.
– I princip verkar det som att exploateringskontoret börjar förhandla med intressenter för att köpa marken innan detaljplanearbetet är igång, säger han.
Just nu fokuserar Hökarängens friluftsförening på opinionsbildning i frågan. Bland annat har de en Facebook sida som heter ”Rädda stugorna” och i sommar sätter de upp ett kafé som är öppet för allmänheten att besöka.
– Just nu vill vi lyfta fram det positiva i området. Under sommaren har vi ett kafé som är öppet inne i skogen för att vi vill visa att det är inte bara ett område för stugägarna, utan för alla i hela Farsta. Vi vill belysa det lite extra, säger Oskar Jalevik.
I höst är det beräknat att detaljplaneringen av området ska sätta igång.
Fakta:
Cirka 700 nya bostäder planeras i området. Bland annat 400 lägenheter, 30 radhus och 50 villor.
Stadsmuseets yttrande i frågan:
Vid Drevviken, söder om Hökarängsbadet, ligger ett stort antal (84 st) campingstugor med ett ursprung i tältplatser för stockholmarna från 1940-talet. Under andra världskriget och beredskapstiden behövde militären all tältduk och tälten ersattes av enkla små stugor. Ursprungligen monterades stugorna ner under vinterhalvåret och sattes upp på sommaren. Stugorna blev med tiden permanenta och har delvis byggts till eller bytts ut. Campingstugorna är ett tidsdokument som hänger samman med lagstadgad semester och friluftsliv och representerar ett kulturhistoriskt värde framförallt genom att de berättar om arbetarklassens fritidshistoria. Området har en specifik karaktär och företeelsen är synnerligen intressant ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Området har tillsammans med några småhus och sportstugor samt naturmarken med äldre ekbestånd vid Drevvikens strand markerats som kulturhistoriskt värdefull miljö.
