– När jag blev omvald till ordförande för kokaodlarna i början av 90-talet firade jag genom att dricka i en vecka, berättade Evo Morales i mitten av juni i samband med att han offentliggjorde regeringens planer på en ny lag för att minska drickandet.

– Till slut kände jag inte smaken av ölet eller chichan (alkohol gjord på majs), men min kropp ville ändå ha mer alkohol. Efter en vecka bestämde jag mig för att sluta dricka, men det var svårt, erkände presidenten.

Enligt Morales kommer man bland annat att förbjuda alkoholförtäring på allmän plats samt i närheten av skolor, idrottsplatser och sjukhus. Krogarna ska bara få sälja sprit till klockan två på morgonen och kommer att straffas om det finns minderåriga i lokalerna. Ungdomar som bryter mot den nya lagen ska dömas till samhällstjänst och vuxna ska få böter eller fängelsestraff.

Det är osäkert om regeringen kommer att höja alkoholskatten på nytt. Den höjdes vid nyår till cirka 2,5 procent, men är ändå så låg att den knappast minskar konsumtionen. Klart är att regeringen kommer att få sitt lagförslag godkänt eftersom man har egen majoritet i parlamentet.

Tidigare har Evo Morales och regeringspartiet MAS inte ägnat alkoholproblemen mycket uppmärksamhet. Detta trots att spriten gör mest skada bland de fattiga, det vill säga Evo Morales väljarbas och de han säger sig arbeta för främst. Men nu ska regeringen ta i med hårdhandskarna, lovar Morales.

– Om det behövs så kommer armén hjälpa polisen att genomdriva den nya lagen.

I dag kan man köpa rusdrycker dygnet runt i Bolivia. Det är vanligt att ungdomar festar fram till nästa dag – det finns till och med ett särskilt slangord för det, att ”tjugofyratimma” – och det är socialt accepterat att dricka alkohol i stora mängder. På helgmorgnar och efter folkfester är det vanligt att överförfriskade män sover ruset av sig på gator och torg. I städerna och bland de högre samhällsskikten dricks öl och sprit, på landsbygden hembränt eller medicinalsprit. Alkohol drabbar inte bara folkhälsan i Sydamerikas fattigaste land, den är ofta en utlösande faktor vid våld mot kvinnor och barn.

Enligt en undersökning utförd av Bolivias nationella kommission mot droger har nästan hälften av de bolivianer som dricker alkohol en ”problematisk” konsumtion. Det betyder att de har svårt att kontrollera hur mycket de dricker, att de har haft konflikter med familj och vänner, eller att de har problem på arbetet på grund av spriten. I grannländerna är motsvarande siffra under 20 procent.

Förra året skärpte regeringen straffet för rattfylla efter flera tragiska bussolyckor där förarna hade varit berusade. En av de första som haffades med de nya reglerna var en högt uppsatt partikamrat till Evo Morales. Han hade försökt köra ifrån polisen i centrala La Paz med 1,5 promille i blodet. Politikern fick stöd av ursprungsfolksrörelserna i sin hemprovins, men tvingades till slut avsäga sig sin kandidatur i det då stundande guvernörsvalet.

Åtgärderna mot rattonykterhet fick starkt stöd av Bolivias i vanliga fall livrädda bussresenärer. Frågan är om Morales kan mobilisera samma stöd i kampen mot spriten. De fackföreningar och folkrörelser som stödjer regeringen har hittills inte ansett att supandet är en fråga av intresse. Tvärtom, för några år sedan protesterade de mot att ölpriset höjdes. Företrädare för ursprungsfolkens organisationer hävdade då att alkohol är en viktig del av deras möteskultur.

För regeringen är det nödvändigt att få med sig de sociala rörelserna. Utan folkligt stöd lär den nya lagen, som så många andra lagar i Bolivia, bli ett slag i luften.