Fest och flyktingpolitik på Malmös regnbågsdagar
Glitter och glamour blandades med allvarliga frågor om diskriminering och förföljelse under RFSL:s fullspäckade regnbågsdagar i Malmö förra veckan. ”Det saknas hbt-perspektiv i stora delar av samhället”, säger Thina Sundin, ordförande för RFSL Malmö.
Sedan starten på mitten av 90-talet har Regnbågsdagarna blivit ett återkommande evenemang i Malmö.
– När vi startade var det mest festande, då fanns det ett behov av att bara träffas och synliggöras. Men med åren har frågorna blivit alltmer politiska och vi har många seminarier. Nu kommer fler än bara gayfolk på föreläsningarna, säger Thina Sundin, ordförande för RFSL Malmö som arrangerar Regnbågsdagarna.
Osynliggörande och diskriminering av hbt-personer gick som en röd tråd i seminarierna för årets regnbågsdagar.
Irina Schmitt, forskare i genusvetenskap vid Lunds universitet höll ett seminarie om hur barn till hbt föräldrar behandlas i skolan.
– De blir inte retade eller mobbade men deras familjer osynliggörs. Lärarna vill inte göra fel så de pratar inte om det, därför ändras inte heller familjenormen i klassrummet, säger hon.
Hon konstaterade att även nya skolböcker är sexistiska och ofta refererar till stereotypa roller av en mamma och en pappa. I stället blir det upp till hbt-föräldrarna själva att informera skolan om stjärnfamiljer och homosexualitet.
– Lärare är bra på att prata om jämställdhet mellan flickor och pojkar men stannar ofta i den könsuppdelningen, vilket särskiljer könen, säger hon.
Även lagstiftningen kring familjepolitik utgår från heterosexuella normer konstaterade RFSL:s förbundsordförande Ulrika Westerlund.
– I dag gör socialen först en faderskapsutredning när lesbiska par gjort insemination i Danmark, därefter måste den andra föräldern ansöka om adoption innan hon får laglig rätt att vara mor till barnet. Vi tycker att reglerna för gifta kvinnor ska vara samma som för heterosexuella gifta par, säger hon.
Frågor väcktes också kring steriliseringskravet inför könsbyte, införandet av ett tredje kön och behovet av en mötesplats för transpersoner i Malmö.
– Man vill träffa likasinnade för att bli bekräftad. Transpersoner är en minoritet och det kan därför vara svårt att komma ut och hitta likasinnade utan att man organiserar en mötesplats, säger Kim Granvik, som tillsammans med några andra bestämde sig för att själva ta tag i saken och starta ett transkafé i Malmö.
Riksdagsledamoten Hans Linde (V) berättade om Sveriges utvisningar av flyktingar som riskerar att förföljas och dödas på grund av sin sexuella läggning.
Homosexuella utvisas till Irak, trots att ett 90-tal personer mördats i landet på grund av sin sexualitet sedan 2009. En lesbisk kvinna från Kenya fick avslag med motiveringen att hennes problem var självförvållat då hon skrivit och publicerat dikter om lesbisk kärlek. I Honduras har 34 gay-aktivister mördats efter militärkuppen 2009.
– Hbt-personer blir ofta måltavla i länder som drabbas av konflikt, men i Sverige utgår flyktingmottagandet från ett heteronormativit perspektiv. Det saknas kompetens. Man ställer inte de rätta frågorna vilket gör att människor utvisas på felaktiga grunder och man råder människor att vara diskreta med sin sexuella läggning, säger Hans Linde, som efterfrågade en genomsyn av lagstiftningen.
Han menar även att landrapporterna, som migrationsverket ofta hämtar information ifrån vid asylärenden, är undermåliga och ofta har bristfällig information om läget för hbt-personer i landet.
– I landrapporten om Jemen finns två rader om hbt-personers situation. Det brister extremt mycket i kompetens på svenska ambassader, säger han.
