Det är en grå oktoberdag, regnet hänger i luften och det blåser en frisk vind. På en brygga i Husvik på Brännö har ett trettiotal barn och vuxna samlats för att lyssna på Försvarsmaktens provskjutningar. Ett skarpt smatter hörs från en kulspruta på Stora Känsö, ungefär en kilometer bort. En stund senare bryts lugnet igen av en sprängning på västra sidan av Galterön. 

Detta är ljud som Brännöborna, men också de boende på Styrsö och Donsö, kan bli tvungna att vänja sig vid om de vill bo kvar. För att stoppa Försvarsmaktens planer har många av de boende på öarna tillsammans bildat Skärgårdsuppropet. En av de som har varit aktiva i uppropet är Klas Ålander från Brännö.

– Det här är en fråga som är mycket större än bara skärgården, det berör hela Västsverige. Göteborgs skärgård är ett unikt område med stora möjligheter till turism och friluftsliv. Det skulle innebära en kraftig begränsning om försvarets planer går igenom, säger Klas Ålander. 

I tisdags hölls förhandlingar i Folkets hus mellan de olika parterna. Försvarsmakten, Göteborgs stad och flera föreningar och boende på öarna, som har överklagat Länsstyrelsens beslut, var på plats. Under förhandlingarna fick de möjlighet att framföra sina åsikter för miljödomstolen som ska fatta beslut i ärendet. I de tabeller som Försvarsmakten redovisade under förhandlingarna framgick det att de inom ramen för de 115 dygnen vill ha möjlighet att öva upp till 70 nätter om året. 

Maria Paijkull är advokat och företräder Donsö bys samfällighetsförening och Styrsö sörgårds skifteslag. Hon var med både under förhandlingen i tisdags och under provskjutningen på onsdagen och är kritisk till hanteringen av ärendet.

– Det har varit låg kvalité på samrådsprocessen. Dessutom vet vi inte hur det kommer att påverka fågellivet eller vilka miljökonsekvenser det får. 

Maria Paijkull tycker inte heller att provskjutningarna gav någon rättvisande bild.

– Det hade varit bättre om de hade avlossat flera vapen samtidigt i stället för att skjuta var och ett för sig. Sedan är ju det här en konstlad situation, det blir en helt annan upplevelse när man står och lyssnar efter skotten än om man gör något annat och plötsligt hör dem, säger hon.    

Hennes kritik delas av medlemmar i Skärgårdsuppropet som på hemsidan skriver: "detta var inte i närheten av vad vi har upplevt tidigare vid ”riktiga” övningar. Det var en klart förskönad bild av verkligheten som presenterades för miljödomstolen."

Per Juliusson, ställföreträdande marinbaschef vid Försvarsmakten, säger att han förstår att de boende i skärgården är upprörda.

– Det är självklart att det uppstår en friktion mellan oss och de boende. Men jag tror framförallt att det beror på brist på kommunikation. Vi har varit dåliga på att informera och kommunicera, det är något vi skulle kunna bli bättre på. 

Varför anser ni att det är nödvändigt att kunna öva 115 dagar om året?

– För det första tror jag inte att vi kommer att öva 115 dagar särskilt ofta. Men sedan får vi ju våra uppdrag årsvis från riksdag och regering, så vi vet inte i dag vilket behov vi kommer att ha längre fram. 

Har ni undersökt om ni skulle kunna ha övningarna på någon annan plats?

– Ja, inledningsvis såg man på andra platser. Men fördelen med södra skärgården är att vi har varit här ända sedan 40-talet. Vi måste också ha möjlighet att öva i rätt miljöer. Förutsättningarna här är helt annorlunda än i Östersjön till exempel.  

Miljödomstolen kommer ge sitt yttrande under hösten, beslutet fattas sedan av regeringen.