Ingen lek att finansiera spelkultur
I år organiserades spelkonventet Sydcon i Malmö utan finansiering från varken stat eller kommun. Över 300 personer besökte konventet, vilket är 200 mindre än under storhetsdagarna i slutet på nittiotalet. Det finns ingen brist på spelande ungdomar, däremot är det svårare att finansiera mötesplatser för spelare.
Konventsgeneral Adrian Löwander arbetar även som spelkulturhandläggare på Studiefrämjandet. Nu vill han få till ett projekt för att främja spelkultur i Skåne.
I dag är spelkultur något som involverar en majoritet av befolkningen. Fantasy har blivit någonting som alla läser, spel är inte längre bara lek.
– Kulturpolitiken är anpassad för traditionell kultur. Spel och dataspel har inte varit en del av det hittills, men nu måste man börja se det på ett annat sätt. I studieförbundens stadgar står att ”spel och lek” inte är folkbildande, men det stämmer helt enkelt inte längre. Vi måste lyfta debatten. Varför får inte ideella spelarrangemang stöd från kulturnämnderna i kommun och region? När får vi se en lokal för spelkultur i Malmö?
– Vi får extremt få ansökningar som relaterar till spel. Vi har visserligen en del begränsningar där vi vanligtvis inte ger bidrag till medieprodukter, som böcker och teveprogram, men det finns inga regler som säger att spelkultur inte kan få bidrag, förklarar kulturhandläggare Märta Linnér på Malmö stad.
Hon hänvisar också till Media Evolution som Malmö Stad stöder.
På Kultur Skåne arbetar Jane Nilsson som utvecklare inom Tillväxtverkets nya satsning på kulturella och kreativa näringar.
– Man får se det här lite historiskt. Teknikutveckling lades på näringslivssidan när spelutveckling var nytt, därför att man såg den kommersiella potentialen och för att teknik var en stor del. Spel har stort kulturellt värde, men vi har inte traditionen av att sortera in det i kulturfacket. Trots att näringsliv och kultur har olika nämnder i regionen arbetar vi nu mycket för att samarbeta över gränserna. Vi är väl medvetna om att spel är en kulturell yttring och ska behandlas som sådant.
Dock är det inte spelutveckling på kommersiell nivå som Adrian Löwander är intresserad av. Han hjälper spelare att organisera sig i studiecirklar, så att de kan få hjälp med lokaler, att träffa likasinnade och få viss hjälp med material och finansiering. Det handlar inte alltid om ungdomar. Medelåldern för spelstudiecirkeldeltagare är 30 år. För traditionella spel och rollspel spelas av de som är 25 plus.
– Spel innehåller kunskapssökande, strategi, teori och tolkning. Det används på ett helt annat sätt inom lärande och pedagogisk verksamhet än tidigare. Det är också viktigt med gemenskapen runt spel. Nyligen var det SM kval i Besserwisser. Den yngste deltagaren var 11 år och den äldste 29. Den sortens umgänge mellan olika åldrar ser man knappt längre i vårt segregerade samhälle. Det är ovanligt att unga gör saker tillsammans med vuxna på det sättet och det är någonting som kan uppmuntras genom spel.
Spelindustrin är mycket kommersialiserad och därför tycker Adrian Löwander att det är viktigt att man kan skapa en brygga mellan kulturutövare och spelindustri så att man inte hamnar i en situation där alla spel går ut på att skjuta andra människor och ge en förvriden kvinnosyn.
– Man måste satsa på att upplysa både spelutvecklarna och kulturinstitutionerna. Det är viktigt att de förstår det kulturella innehållet värdet av relationer, historia. Att man kan uppleva saker som inte normalt är tillgängligt. Att allt handlar om en fiktiv verklighet.
Att skapa en bas för spelkultur i Skåne skulle kunna göras på ett par år, tror han och kollegan Max Pettersson, som också har arbetat med Sydcon-evenemanget.
– Som det är nu finns inga offentliga satsningar och det måste till. Upplevelsebaserat lärande, rollspel och pedagogiska brädspel är det som statliga medel i första hand bör gå till. Att skapa communities och mervärde, säger Adrian Löwander.
Själv tänker han sig att ett fornnordiskt online-spel borde kunna bli en världsomspännande produkt som kan attrahera både turism och inward investment i de skandinaviska länderna.
– Marknaden vill inte ”ha” någonting. Industrin vill inte utmana. Det handlar bara om lanseringsbudget, säger Max Pettersson som är funktionärsansvarig på Sydcon.
Han ser en framtid där allt från underhållning till utbildning kommer att vara spelrelaterat.
– Reklambranschen har fått sluta göra reklam, eftersom det inte fungerar. Spel är framtiden, även där. Man måste underhålla för att sälja. Man måste underhålla för att lära ut. I framtiden kommer allt att byggas på spel.
