Dagen efter valnatten förra året påbörjades ett nytt och angeläget projekt. Ett främlingsfientligt parti med rötter i nazismen valdes in i Sveriges riksdag och många fick upp ögonen för den rådande rasismen. Så också Henri Gylander, som tillsammans med tre vänner från serieskolan i Malmö, genast började jobba med en serieantologi mot rasism.

Antologin handlar om att alltid säga ifrån och aldrig acceptera rasismens ständiga slitage på människors lika värde. Förutom att vara en av redaktörerna bakom boken så bidrar Henri även med två egna serier.
– Det känns självklart för mig som tecknare att använda mitt medium för att ta ställning för något jag är upprörd över, berättar han.

Tanken var från början ett litet fanzine, men snabbt insåg de att många var entusiastiska till att medverka. Till slut hade närmare 60 personer skickat in bidrag, både kända och okända serieskapare ville säga sitt. Syftet var konkret, de ville lyfta upp rasismen som koncept. Vad är rasism och vad kan vi göra åt den?
Avsikten var att alla intäkter oavkortat skulle gå till Ingen människa är illegal, ett nätverk som ger praktisk hjälp till papperslösa flyktingar. I maj gavs boken ut genom förlaget Optimal Press och första upplagan såldes slut inom en månad.

Henri Gylander vill riva ner murar som skapar avstånd mellan människor. Han önskar sig en obegränsad och enhetlig värld.
– Grunden i min livsfilosofi är att jorden är endast ett land och människorna dess medborgare.
Av denna anledning har han redan, tillsammans med en av de andra redaktörerna, börjat jobba med en ny antologi med fokus på asylfrågor som troligen kommer heta Serier utan gränser. Denna gång är ambitionsnivån ännu högre och de har planer på att bjuda in även internationella serieskapare. Men de fortsätter att främst inrikta sig på den svenska marknaden.
– Vi vill lyfta fram rättslöshetsaspekten av papperslösa människor och deras tillvaro. Vi bjuder in till olika typer av tolkningar.

Det var inte länge sedan Henri på riktigt såg sin potential som serieskapare. Likt många andra hade han tidigare bilden av serier mestadels som en ytlig underhållning för barn. Men för fyra år sedan såg han konstformen från ett nytt perspektiv och en gammal dröm om serietecknandet väcktes åter till liv.
Hans berättande har aldrig varit ensidigt, han väljer flera skilda publiker. Ambitionerna är både estetiska, pedagogiska och politiska.

Det hela började på det konstnärliga planet och han vävde ofta in existentiella tankegångar i sitt skapande. Inte sällan tecknar han poesi i serieform trots att han i vanliga fall aldrig skriver dikter. Dessutom gör han undervisande serier för barn med uppenbara etiska kopplingar och metaforer till samhället. En dröm är att göra en bildbok för barn.

Göteborg har varit ett återkommande hem för Henri som har bott här till och från sedan han flyttade till Sverige för tio år sen. För bara två månader sedan flyttade han åter till stan men äger samtidigt ett hus i Uddebo, tio mil öster om Göteborg, där han bor halvtid. Han känner att Uddebo också är hans främsta hem men börjar trivas allt mer i Göteborg. Inte minst efter att han har fått plats i en serieateljé i centrala Majorna.
Henris närmsta planer är att stanna såvida inte något drastiskt händer, vilket han säger kan ske när som helst.