Genom att höja kompetensen och kunskapen kring hbtq-frågor bör verksamheter inom kommunen så som skolor och vårdcentraler kunna certifieras. Det anser Carl Ek, politisk vilde i kommunfullmäktige, som lagt fram en motion i frågan. Men förslaget röstades ner på kommunstyrelsens möte förra veckan. Istället hänvisar kommunstyrelsen till det övergripande arbetet med mänskliga rättigheter.

– Vi vill försöka gå ifrån det här kategoriserandet. Istället har vi höjt mänskliga rättigheter-perspektivet inom alla områden. Det har blivit lite perspektivtrångt och vi vill istället ha ett mer övergripande synsätt, säger Anneli Hulthén, kommunalstyrelsens ordförande.

Oppositionen håller med.

– Göteborg ska vara en stad för alla. Vi tror inte det hjälper att peka ut personer eller ställen, säger David Lega (KD).

Kaj Heino, ordförande för RFSL i Göteborg, ställer sig tudelad till beslutet. I grunden tycker han att förslaget är bra men förstår samtidigt politikerna.

– Jag tycker man kunde ha gett motionen grönt ljus. Men samtidigt kostar en hbt-certifiering från RFSL kring 100 000 kronor för varje enskild verksamhet. Så jag förstår att Göteborgs stad inte vill ta allt i en klump.

Kaj Heino tycker kommunalstyrelsens beredning i ärendet är bra men ställer sig kritisk till hur vissa remissinstanser har yttrat sig i frågan. Han pekar på hur Idrotts- och föreningsförvaltningen samt stadsdelsförvaltningarna i Angered och Västra Göteborg talar om ”stigmatiserande” av hbtq-grupper.

– Att tala om hbt kan inte vara stigmatiserande. Det är gammal 1900-talsretorik att prata om stigmatiserande, det är bara en ursäkt för att inte tala om frågorna. 

– Det är rent ut sagt upprörande hur vissa remissinstanser uttalar sig om hbt-frågorna. Det märks att vissa instanser har förstått mänskliga rättigheter-perspektivet och att andra inte har gjort det, säger han.