I ett uttalande som lästes upp på en statlig tv-kanal på torsdagen förklarade företrädare för de upproriska soldaterna att de bildat Nationella kommittén för att återupprätta demokratin och staten, CNRDR, som hävt konstitutionen och utfärdat utegångsförbud ”tills vidare.”

– CNRDR har beslutat att göra sin plikt och göra slut på Amadou Toumani Tourés inkompetenta regim, sade Amadou Konare, som presenterades som militärrådets ordförande.

Militära och diplomatiska källor säger till nyhetsbyrån Reuters att Touré sökt skydd på en militärbas som försvaras av specialstyrkor lojala mot presidenten. Kuppen följdes snabbt av internationella fördömanden. Frankrike bröt genast samarbetet med sin forna koloni och i USA manade Vita huset till ”omedelbart återupprättande” av konstitutionellt styre i Mali, medan Afrikanska unionen fördömde soldaternas agerande.

Armen klagar på att de inte fått de vapen och resurser som krävs för att bekämpa de tuaregiska rebeller som den 17 januari startade ett uppror i landets norra delar.

– Många inom armén och befolkningen i syd upplever att presidenten inte beväpnat armén ordenligt och därför förlorat flera viktiga städer i norr, säger den oberoende Afrika-analytikern Nii Akuetteh till al-Jazeera.

På fredagsmorgonen rapporterade flera nyhetsbyråer att de revolterande soldaterna förberedde ett angrepp mot lojalisternas kvarvarande posteringar för att gripa presidenten. Samtidigt hävdar kuppledaren Amadou Sanogo att han inte är ute efter att behålla makten längre än vad som krävs för att återupprätta civilt styre.

– Tre månader, sex månader eller nio månader. Det kommer att bero på de strukturer som vi skapar för att jag ska kunna återgå till att vara soldat. Någon annan får göra resten, säger Sanogo till den pan-afrikanska tv-kanalen Africable.

Flera av kandidaterna i det kommande presidentvalet har fördömt kuppen, men en del oppositionella välkomnade störtandet av Tourés regering. Vänsterpartiet SADI skriver i ett uttalande att de sedan 9 februari krävt presidentens avgång på grund av hans misslyckade hantering av konflikten i norr, och nu är beredda att arbeta tillsammans med militären och alla ”progressiva krafter” för att ”rädda landet”. Samtidigt menar de att målet inte bara måste vara att återställa freden i landets norra delar utan också byggandet av ”en demokrati som tjänar folket”.

Enligt kuppledaren Sanogo är soldaternas första prioritet att återupprätta statens auktoritet i landets norra delar. Men på kort sikt tycks kaoset i huvudstaden snarare ha gynnat de tuaregiska rebellerna. På torsdagen inledde de en offensiv och intog flera städer som tidigare kontrollerats av regeringsstyrkor.

– Det finns inte längre något militärt ledarskap. Rebellerna kommer att inta städerna i norr, säger en anonym militärofficer till nyhetsbyrån Reuters.

Samtidigt uppger ledare för den tuaregiska separatiströrelsen MNLA att de är beredda att förhandla med de nya ledarna i Bamako.

– Vi fortsätter att slåss för frihet oavsett vad den nya härskaren i Mali heter. Men vi lämnar dörren öppen för förhandlingar och bjuder in det internationella samfundet att medla och att förstå vårt folks historia. Jag hoppas att de militärer som nu har makten inte försöker ändra utvecklingens oundvikliga gång, säger MLNA:s generalsekreterare Bilal Ag Acherif till Eurasia Review.