De ökade kostnaderna beror på ökat antal bidragstagare, högre medelbidrag per person och längre biståndstid, enligt statistik från Sweco Eurofutures. Av Stockholms 14 stadsdelar räknar 11 med att få högre kostnader än beräknat. Störst underskott räknar stadsdelen Hässelby-Vällingby med, hela 21 miljoner kronor.

– Vi har alltid haft en ganska stor del av försörjningsstöden. Sedan flyttar det hit folk som inte har arbete och försörjning från andra delar av Stockholm. Men de måste ju ha någonstans att bo, så det tänker vi inte så mycket om, säger Fredrik Bojerud (C), ordförande i Hässelby-Vällingbys stadsdelsnämnd.

Enligt Stefan Nilsson, gruppledare för Miljöpartiet i stadshuset, är situationen en effekt av beslut som har tagits av den borgerliga majoriteten sedan valframgången 2006.

– De försämringar man har infört i trygghetssystemen gör att behovet av försörjningsstöd blir större när arbetslösheten ökar. Många gick ur a-kassan när det blev för dyrt. Dessutom sjunker numera ersättningen betydligt när man har varit arbetslös eller sjukskriven länge.

Att fler behöver försörjningsstöd är enligt oppositionsborgarrådet Roger Mogert (S) ett tydligt tecken på att Stockholm är på väg åt fel håll.

– Det är ju en bild av att fler är arbetslösa i Stockholm. Den styrande borgerligheten har tröttnat och jobbar inte speciellt med sysselsättningfrågor längre.

Behoven av ekonomiskt stöd ökar även i resten av Sverige, och regeringen överväger nu att skärpa kraven för att få rätt till försörjningsstöd. Det framkom vid pressträffen för vårbudgeten som Anders Borg presenterade förra veckan.

– Vi ska se över vilka krav man kan ställa på sökaktiviteter och deltagande i utbildning och att man faktiskt är aktiv i olika typer av åtgärdsprogram, sa Anders Borg då till Dagens Arena.

Ett uttalande som Roger Mogert reagerar på.

– Det är faktiskt ett helt bisarrt resonemang från den man som har störst ansvar för att ha slagit sönder a-kassan.

– Det handlar inte om att öka kraven på att söka jobb som inte finns. Det handlar om att se till att det finns jobb och ett fungerande socialförsäkringssystem, säger han.

Men Fredrik Bojerud menar att det kan vara ett sätt att engagera människor till mer delaktighet i samhället.

– Principiellt har Anders Borg en poäng, det är alltid är bra att man ska prestera något för att få något. Det handlar väl om att hindra folk från att bli passiva också. Utanförskap är ett modeord, men det handlar om att man inte känner sig som en del av det vanliga samhället.

På Stadsmissionen i Stockholm märker de av att det är bistrare tider för många.

– Det är väldigt många som söker vår hjälp, helt klart en ökning. En del droppar rakt in i vår foajé, sitter och gråter och har inte mat. Vissa söker bidrag till barnens glasögon, andra har inte pengar till hyran eller elen är avstängd, det är hela spannet, säger Pia Axelsson, som arbetar med ekonomiskt råd och stöd för familjer och barn.

Även på Frälsningsarmén i Stockholm ökar antalet hjälpsökande.

– Det är fler ensamstående föräldrar med barn än det har varit tidigare. Och de papperslösa EU-medborgarna förstås. Vi möter de som är fattiga helt enkelt. Den upplevelse vi har är att den gruppen blir större. Många har sökt hjälp av socialtjänsten i kommunen och fått avslag och så hänvisar man till oss eller kyrkan istället, säger Bert Åberg, informationsansvarig på Frälsningsarméns Högkvarter.

Många får akut ekonomisk hjälp till mat eller inlämnade kläder.

– Vi har också samarbete med optiker som provar ut glasögon till behövande och skänker dem genom Frälsningsarmén. Vi är beroende av våra givare. Men frågan är ju om det är bra att ha ett sådant samhälle där frivilliga får ta så stort ansvar för välfärden. Vilket vi i grunden inte tycker förstås.

Varken socialborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) eller finansborgarrådet Sten Nordin (M) har varit tillgänglig för kommentar.