Uppemot 250 000 studenter och sympatisörer deltog i tisdagens demonstration, som beskrivs som en av de största i Montreals historia. Under kvällen fortsatte protesterna runt om i staden och sammandrabbningar mellan polis och demonstranter ägde rum på flera håll. Samtidigt gick många av stadens invånare ut på sina balkonger och bankade med kastruller för att visa sitt stöd för demonstranterna. Även det lokala transportfacket gav sitt stöd till studenterna genom att uppmana sina medlemmar att inte köra poliser eller gripna demonstranter i stadens bussar.

Striden gäller ett förslag om att höja studieavgifterna på Quebecs universitet med nästan 80 procent, från motsvarande 14 000 kronor till 26 000 kronor. När förslaget presenterades i mars 2011 möttes det genast av protester, och den 21 februari i år inleddes en strejk som inom en månad samlade en tredjedel av provinsens 400 000 studenter.

Regeringen hävdar att avgiftshöjningen är nödvändig för att undvika ytterligare skattehöjningar, medan studentrörelsen anser sig försvara den universella rätten till utbildning.

I slutet av förra veckan tog dock konflikten en ny vändning. Med hänvisning till en rad incidenter där demonstranter avbrutit föreläsningar och lektioner införde regeringen en ny lag som bland annat förbjuder protester inom 50 meter från universitetens campus och kräver att arrangörerna av alla demonstrationer måste anmäla sin marschväg till polisen i förväg. Även uppmaningar till fredliga protester på skolor eller universitet kan enligt den nya lagen leda till höga böter.

Den nya lagen väckte hård kritik långt utanför studentrörelsen och bidrog till att nya grupper anslöt sig till tisdagens protester.

– Jag hade egentligen ingen åsikt om avgiftshöjningen, men när jag såg vad den här lagen gör, inte bara mot studenterna utan alla, så kände jag att jag måste göra något, säger kontorsarbetaren Gilles Marcotte, som deltog i demonstrationen, till Montreal gazette.

I onsdags signalerade regeringen att man är beredd till nya förhandlingar med studentrörelsen. Men den nyligen tillsatta utbildningsministern Michelle Courchesne – vars företrädare avgick efter att ha misslyckats att lösa konflikten – slog också fast att hon varken är beredd att förhandla om den nya undantagslagen eller ett moratorium för avgiftshöjningarna. Enligt Courchesne har regeringen redan gjort stora eftergifter genom att låta avgiftshöjningarna ske under en 7-årsperiod istället för under 5 år.

– Jag ger inte upp. Jag är väldigt ihärdig, väldigt beslutsam, säger Courchesne till The Star.

Även om nya förhandlingar kommer till stånd är det dock inte säkert att en eventuell kompromiss skulle stödjas av alla studenter. Det radikala studentfacket Classe har utlovat fortsatta protester hela sommaren, och många aktivister insisterar på att striden inte bara handlar om studieavgifter utan om större frågor om social rättvisa.

I takt med att delar av proteströrelsen valt en mer militant taktik, med ockupationer och vägblockader, har röster också höjts för hårdare tag mot studenterna. Ett aktuellt lagförslag från en konservativ parlamentsledamot skulle ge tio års fängelse för den som maskerar sig under ”upplopp”.

Efter en koordinerad rökbombsattack som lamslog tunnelbanesystemet i Montreal den 10 maj skrev den inflytelserika kolumnisten Michael Den Tandt i National Post att studentorganisationerna inte kan frånsäga sig ansvar för vad våldsamma grupper i rörelsens ytterkant tar sig fört. Lämpliga åtgärder skulle enligt Tandt därför vara att skingra demonstranter genom ”massiv användning av tårgas” följt av ”offentlig förödmjukelse och en del smärta” – till exempel genom prygel eller fastlåsning i stupstock på allmänna torg.

Samtidigt har hård kritik riktats mot polisens metoder efter att flera demonstranter skadades allvarligt under kravaller i staden Victoriaville i början av maj – inklusive en student som förlorade ett öga efter att gummikulor skjutits i huvudhöjd. Vänsterpartiet Quebec solidaire har nu krävt en oberoende utredningen av polisens agerande.

– Det är upprörande att se polisen reagera med sådant våld för att neutralisera en liten grupp bråkmakare, säger partiets parlamentsledamot Amir Khadir till The Canadian press.