Debatt


Jonas Paulsson
Fria Tidningen

Sverige måste införa konsumtionsskatter

Sverige gör ett på tok för stort ekologiskt fotavtryck. Det måste till radikala förändringar. Det bästa sättet är att införa flygskatt och skatt på animalier, skriver Jonas Paulsson.

De globala ekologiska miljöproblemen är akuta och nya rapporter pekar ut Sverige som en värstingnation. Luftens koldioxidnivå i Arktis har nått vad forskarna kallar en ny oroande milstolpe: 400 miljondelar, långt över "säkra" 350 miljondelar. I den amerikanska delstaten New Mexico rasar de värsta gräsbränderna någonsin.

Sveriges ekologiska fotavtryck placerar oss på 13:e plats i den globala värstingligan enligt 2012 års upplaga av Världsnaturfondens rapport Living Planet. Och enligt en purfärsk rapport från Stockholm Environment Institute är Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp 90 procent högre än den officiella utsläppsstatistiken. Svenskarnas konsumtion ger ett betydande ekologiskt avtryck och avsevärda utsläpp av växthusgaser. För att ta vårt ansvar för klimatet krävs det nu konsumtionsskatter på flyg och animaliska produkter.

Det ekologiska fotavtrycket mäter hur mycket av jordens biologiskt produktiva yta som brukas genom konsumtion. Det har fördubblats sedan 1961 och en genomsnittlig världsmedborgare använder i snitt 2,7 hektar, medan en svensk använder nästan 6 hektar. Världsnaturfonden uppmanar Sverige och de rika länderna att minska köttkonsumtionen och komma bort från fossilberoendet för att bekämpa problemet.

Enligt SEI-rapporten släpper svensken ut över 14 ton växthusgaser årligen. Det är många gånger mer än det globala genomsnittet på 4 ton per person. Utsläppet får högst vara 2 ton per person och år om ökningen av den globala medeltemperaturen ska kunna begränsas till max två grader, vilket är ett politiskt mål som har antagits av EU och Sverige.

Att Sverige felaktigt framstår som miljövänligt beror på att vi är ett högteknologiskt teknikland som importerar råvaror och därmed ekologiska avtryck och växthusgasutsläpp. Miljöproblemen blir små om bara produktionen och inte konsumtionen räknas. Men det är en falsk matematik.

Det är rationellt med konsumtionsskatter. Finansminister Anders Borg sa nyligen att om man som ekonom skulle föreslå skattehöjningar så är det självklart matmoms och fastighetsskatt som skulle stå överst på listan, men det finns inget parti i Sverige som blir valt påden politiken.

Anders Borg missbedömer antagligen den folkliga opinionen angående konsumtionsskatter. I en konsumentundersökning från Naturvårdsverkets framgår att mer än hälften av svenskarna tycker att det vore bra (eller ganska bra) att använda skatteinstrumentet för att premiera klimatsmarta varor och tjänster.

Bästa sättet för Sverige att rentvå sitt förstörda miljöanseende är att införa en skatt på animalier samt flygskatt. Danmark har redan en konsumtionsskatt på mättat fett i kött- och mejeriprodukter och Storbritannien har en kraftfull flygskatt. Det är dags för Sverige att ta konsumtionsperspektivet på allvar.

Fakta: 

<h2>Jonas Paulsson är talesperson för klimataktion och initiativtagare till Köttfri måndag och flygskatt.nu.</h2>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Rädda världen med vegomat

Det är lätt att känna sig maktlös när man ser det långsamma arbetet med ett nytt klimatavtal. Men för den enskilde individen finns det en rad bra och enkla saker att göra. En köttfri dag i veckan till exempel. Det skriver Jonas Paulsson, som är talesperson för Klimataktion.

Debatt
:

Köttskatt för hälsa och klimat

Det finns många skäl till att införa en skatt på kött. Produktionen kostar mycket för staten, den leder till miljöproblem och hälsoproblem. Det är dags nu, konstaterar Jonas Paulsson, initiativtagare till organisationen Köttfri måndag i Sverige.

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria