Debatt


Karolina Hagegård
Fria Tidningen

Sök sanningen själva

En del talar om konspirationsteorier, andra om sanningssökande, faktum kvarstår ändå att det finns goda skäl att ställa fler frågor om vad som egentligen hände den 11 september 2001. Det skriver Karolina Hagegård.

Kalla mig inte konspirationsteoretiker. Kalla mig en som ifrågasätter den amerikanska maktens altruism, att de skulle ha den lilla människans bästa för ögonen. De människor världen över som liksom jag idag ifrågasätter USA:s officiella förklaring av attackerna den 11 september 2001 blir bara fler och fler. Detta är inte förvånande, eftersom bildbevisen finns på internet. Det vill säga filmerna som bevisar att både tvillingtornen och byggnaden WTC 7 rasade till följd av en kontrollerad sprängning.

Visste ni ens det förresten? Att WTC7, sådär 100 meter bort från tvillingtornen, också rasade? Jodå! Efter att ha brunnit i sju timmar föll plötsligt hela byggnaden ihop, och taklinjen gjorde en rörelse som motsvarade fritt fall de första 30 meterna. Vilket betyder att den föll utan motstånd. Vilket betyder att efter sju timmar bestämde sig plötsligt 30 meter byggnad för att bara pulveriseras på en gång.

För den som vill se bildbevisen rekommenderar jag främst David Chandlers Youtube-kanal, DavidChandler911. Hans filmer: What a gravity-driven demolition looks like, Acceleration + serendipity, Cutter charges in the north tower of the World trade center och WTC 7 in freefall: No longer controversial torde vara bevis nog. Mycket mer material finns för den som vill bli ännu mera övertygad.

Detta är de fysikaliska, vetenskapliga bevisen. Men för den som känner sig väldigt främmande för fysik och vetenskap finns en hel del annat i den officiella förklaringen som borde väcka misstankar. David Ray Griffin, filosofiprofessor, har till exempel skrivit en lång artikel på internet, samt givit ut en bok, där han bland annat pekar ut sådana underligheter som att en mängd mobilsamtal rapporterades från flygplanspassagerarna till anhöriga på marken, trots att sådana inte var möjliga då, eller ens nu. Ännu märkligare är att samtalen senare rapporterats ha kommit via flygstolstelefonerna i stället, trots att flera av de anhöriga säger sig ha sett i sina mobil-displayer att samtalet kom från deras anhörigas mobiler.

Han skriver vidare om pass och pannband som hittats i New York och vid planet som kraschade i Pennsylvania. Det mest misstänkta i dessa fynd är kanske inte att de skulle ha tagit sig ut oskadda ur ett brinnande inferno, utan att de typiskt muslimska pannbanden används av shia-muslimer. De påstådda kaparna var sunni-muslimer. Att de skulle använda varandras symboler är ungefär lika troligt som att få se en protestant göra korstecknet. Men vet genomsnittsamerikanen det? Att kaparna hade röda pannband vittnades det även om i mobilsamtalen.

En tredje mycket svårförklarlig sak, om nu planen skulle ha blivit kapade, är att piloterna, trots att de sägs ha hörts skrika saker på en radioupptagning medan kaparna tog sig in i cockpit, inte slog in sin lilla ”vi blir kapade”-kod på sina transponders, vilket borde vara det första de skulle ha gjort.

Dr Griffin börjar sin artikel med: ”Mycket av USA:s utrikespolitik sen den 11 september har baserats på antagandet att vi attackerades av muslimer den dagen. Detta antagande användes, mest framträdande, för att rättfärdiga krigen i Afghanistan och Irak”. Så ni ser att det fanns motiv, och att vi ännu lever med eftereffekterna.

Många andra, till exempel expolisen Michael C Ruppert, pratar om motiv. Bland annat starka ekonomiska motiv: Att undvika en snar ekonomisk kollaps. Själv har jag inte gett mig in i detalj i motiven. Inte heller i frågor om exakt vem som gjorde det, eller hur. I stället ber jag att få återkomma till det jag skrev i början: Bildbevisen finns på internet. Bevis för att byggnaderna sprängdes, och att den officiella förklaringen därmed är lögn. Hela den muslimska flygkaparattacken var en bluff, och effekterna för allas vår värld har varit, och är ännu, ödesdigra! (Se till exempel Amnestys artikel 10 år efter 11:e september.)

Därför vill jag be er alla: Informera er, och hjälp sedan till att informera andra. Låt det bli allmänt känt. Vad allmänheten sedan bestämmer sig för att göra med sanningen när de väl har den, det är ju upp till dem. Er och mig.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Skattemedel inte vinst

Hur kan man göra vinst på en skola? Den producerar ju ingenting och kopplingen mellan en bra produkt och vinst är minst sagt oklar, för att inte säga omvänd. Att prata om ”vinster i privata skolföretag” blir därför bara förvirrande, skriver Karolina Hagegård. Istället föreslår hon att vi ska säga ”kvarblivna, outnyttjade skattemedel”.

Debatt
:

Varför bara män i fotbolls-VM?

Sport Skulle ni kunna förklara för mig varför det, av totalt fem bilder från fotbolls-VM för hemlösa i Melbourne, inte fanns en enda bild på en kvinna? Trots att det väl var den kvinnliga turneringen som var nyheten; den spelades ju för första gången i år, stod det i artikeln.

Debatt
:

Mänskligheten ska bli vinnare inte kvinnorna'

'Jag är ledsen, tjocke killen i 4B att jag glömde dig, och jag tänker inte låta dig kapas av Pär Ström', skrev Maud Lindström i GFT den 2 februari. Lindström pratar om Per Ströms bok Mansförtryck och kvinnovälde, som beskriver män och kvinnor såsom två sidor i ett nollsummespel, där den ena sidan kan gå framåt enbart på den andras bekostnad.

Fria.Nu
Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria