Med mindre än en vecka kvar till parlamentsvalet har det radikala Socialistpartiet (SP) redan pekats ut som valrörelsens största vinnare. Enligt opinionsmätningar i augusti kan SP fördubbla sina mandat och rentav tävla med liberala VVD om att bli största parti i parlamentet, med rätt att leda arbetet med att bilda en koalitionsregering.

Framgångarna kommer efter en valrörelse där fokus förskjutits från invandringspolitiken till ekonomin och Europas framtid. I kontrast till regeringens kraftiga nedskärningar inom sjukvården och socialförsäkringssystemet förordar SP gröna investeringar för att få fart på den krisande ekonomin. Finansieringen ska bland annat komma från en skatt på 65 procent på årsinkomster över 150 000 euro och en 40-procentig skatt på kapitalvinster.

Partiledaren Emile Roemer har också utlovat en folkomröstning om EU:s omstridda stabilitetspakt, som medför böter för medlemsländer vars budgetunderskott överskrider 3 procent av BNP. Enligt Roemer kommer Holland att betala sådana böter ”över min döda kropp”.

Att Socialistpartiets EU-kritiska budskap går hem i ett av den europeiska unionens grundarländer är ett tydligt tecken på den växande klyftan mellan väljare och beslutsfattare i Europa. Det var här Maastricht-avtalet, som banade väg för EMU, undertecknades med pompa och ståt 1992. Bilden av Holland som ett av Europas mest EU-vänliga länder naggades dock i kanten redan 2005 när landet röstade nej till unionens nya grundlag. I slutet av juni i år hade andelen holländare som är positiva till EU-medlemskapet sjunkit till 58 procent, jämfört med 76 procent för bara två år sedan.

Sådana siffror och Socialistpartiets framgångar kastar nu långa skuggor över de pågående diskussionerna i Bryssel om en allt starkare politisk och ekonomisk union som svar på den ekonomiska krisen.

Tvärtemot trenden i Europa har det högerpopulistiska och islamfientliga Frihetspartiet (PVV), som orsakade nyval med sin vägran att stödja regeringens nedskärningar i april, rasat i opinionsmätningarna inför valet. Där PVV försökt spela på känslan att holländska skattebetalare tvingas bekosta korrupta ”eurokraters” lyxliv och ”lata sydeuropéers” slösaktiga politik kritiserar Socialistpartiet EU:s räddningspaket ur ett rättviseperspektiv – med kravet att banker och aktieägare ska bära kostnaden för ansvarslös långivning. Att SP till skillnad från PVV inte förespråkar ett omedelbart utträde ur unionen kan enligt sociologen Paul Schnaber vid institutet för Social Forskning också ha bidragit till att Frihetspartiets väljare lockats till partiets idelogiska motpol.

– Det finns ingen enkel utväg ur EU-medlemsskapet på det sätt som Wilders förespråkar, och hursomhelst är det inte vad majoriteten av det holländska folket vill, säger Schnaber till nyhetssajten European Voice.

Efter valet väntas utdragna koalitionsförhandlingar, där samtliga partier kan ställas inför svåra dilemman.

Om de etablerade mitten-vänsterpartierna försöker utesluta SP från en regeringskoalition för att skydda Holland från EU:s och finansmarknadens vrede kan de uppfattas som antidemokratiska, men genom att släppa in partiet i regeringen öppnar de ”en historisk dörr som varit stängd i fyrtio år”, påpekar SP-medlemmen Will Wroth i en artikel för tidskriften Links.

Socialistpartiet kan i sin tur ställas inför samma val som vänsterpartiet Syriza i Grekland: att kompromissa med grundläggande principer för chansen att regera, eller förbli i opposition i hopp om att kanalisera en växande revolt mot rådande ekonomiska dogmer.