– Det är jättebra att vi har fått de här pengarna eftersom det är en fråga som vi har arbetat mycket med, säger Anna-Karin Johansson, miljöstrateg på Livsmedelsverket.

Pengarna ska fördelas över tre år och syftet är att minska det onödiga matsvinnet som i dag är störst i enskilda hushåll. I Sverige slängs cirka 30 kilo fullt ätbar mat per person och år. Något som innebär stora konsekvenser inte bara för ekonomin utan också för miljön.

– All livsmedelsproduktion har en miljöpåverkan. Ju senare i produktionskedjan som man kastar matavfall, desto större miljöpåverkan har det. I Sverige sker det största svinnet i sista ledet, det vill säga i hushållen, där miljöpåverkan är som störst, säger Anna-Karin Johansson.

Hon menar att det behövs en bättre planering vid matinköp och att fler hushåll måste lära sig att förvara sina livsmedel rätt. Dessutom är det viktigt att ta hand om matresterna genom återvinning. Datummärkningen på förpackningarna är också något som kan tas med en nypa salt.

– Ta exempelvis en sådan produkt som ägg. Om man förvarar dem i kylskåp så håller de i flera veckor efter att datumet har passerat, säger hon.

Exakt hur pengarna ska användas bestäms nu av Jordbruksdepartementet. Även Naturvårdsverket och Jordbruksverket ska vara med i arbetet som startar vid årsskiftet. Förhoppningarna är att matsvinnet i samtliga sektorer ska minska, såväl inom hushållen som inom restaurang, industri och butiker.

– De här pengarna innebär att vi får resurser och förutsättningar att fokusera på de här frågorna och det är väldigt viktigt, säger Anna-Karin Johansson.