Recension


Poesin i dag
Del 2 av 4

Stockholms Fria

”Våga skylta med bra poesi”

Finns det fortfarande folk som vill läsa lyrik? Och hur ska de som vill kunna hitta den när förlagen stryper utgivningen och bokhandlarna hellre skyltar med mer lättsålda exemplar? Stockholms Fria Tidning bestämde sig för att undersöka hur poesin egentligen mår. I den andra artikeln av fyra i ämnet pratar vi med Rönnells antikvariat och Albert Bonniers förlag.

Rönnells antikvariat på Birger Jarlsgatan i Stockholm håller poesifanan högt. De har ett förlag som mestadels ger ut poesi, de anordnar regelbundet uppläsningar och andra evenemang som ofta lockar mycket folk. Även i själva bokhandeln finns mycket poesi att köpa, både nyutgiven och antikvarisk. I bokhandlarnas värld är de dock ganska ensamma om detta. Trenden är annars att minimera utbudet (både när det gäller poesi och skönlitteratur) och den som inte har varit inne i någon av de större kedjornas butiker på länge blir nog lätt besviken i dag.

Pekka Särkiniemi på Rönnells förklarar varför de tycker det är viktigt att lyfta fram just poesi.

– Poesin är ett viktigt laboratorium för människan och språket, där man kan testa och tänja på språkets regelverk. Intresset för poesi står sig, försäljningen har inte minskat hos oss.

Pekka Särkiniemi funderar kring varför de större bokhandelskedjorna har låtit poesiavdelningarna krympa till en ibland nästan löjeväckande storlek. Han tycker att de tänker kortsiktigt och kommersiellt.

– De har rensat bort allt som är olönsamt, utan att för den skull bli lönsamma. Nu backar de, men trovärdigheten finns hos de fria bokhandlar som konsekvent har vågat satsa på kvalitetslitteratur. Bokhandlarna kan påverka så att fler börjar läsa poesi genom att våga tillhandahålla ett bra sortiment av lyrik på en attraktiv plats i butiken. Diktsamlingar har ofta fina omslag som är tacksamma att skylta med. Anordna poesiuppläsningar i bokhandeln, det lockar nya kunder och stärker butikens karma.

En annan aktör som skulle kunna lyfta fram poesin är naturligtvis förlagen. Helena Ljungström, redaktionschef på Albert Bonniers förlag, menar att förlaget brinner för poesi och har gjort det ända sedan start. Men går det att sälja poesi? Och hur mycket får försäljningssiffror påverka utgivningen?

– Vi har givit ut lyrik i alla år. Vår tyngdpunkt ligger på svensk skönlitteratur där lyrik är en viktig del. Och ja, naturligtvis går det att sälja lyrik! Det har hänt mycket i bokbranschen på 2000-talet. Det har varit kärva år för förlag och bokhandlare, men just lyriken har inte minskat i försäljning mer än någon annan genre.

Jag frågar vad hon tror att förlaget skulle kunna göra för att få fler att läsa poesi, och huruvida de ens är intresserade av en sådan utveckling.

– Vi vill gärna att fler läser poesi. I dagens samhälle när mediebruset är högt är lyrik en genre som borde vara lätt att ta till sig. Man kan läsa en dikt var som helst, i tidningen, på tunnelbanan, i sin telefon, det är ett bärbart format. Jag tror att Tomas Tranströmers Nobelpris betyder mycket för poesiskrivandet, det kommer att generera fler poeter. Vi satsar digitalt, till exempel har poeter läst in sina dikter som man sedan kan ladda ner på podpoesi.nu.

Poesi betraktas av många som en svår genre. Helena Ljungström tror att det har att göra med att de flesta i dag har väldigt lite kontakt med genren.

– Man kan jämföra dagens skolundervisningen med hur det var i början av 1900-talet, när alla elever lärde sig dikter utantill. Man läste poesi i skolan på ett helt annat sätt än man gör nuförtiden.

Pekka Särkiniemi tror snarare att det beror på att lyrik kräver en del av läsaren.

– Det krävs mod och medskapande för att utsätta sig för den existentiella svindel som många dikter bottnar i. Dikterna öppnar sig bara om läsaren själv öppnar sina sinnen.

Helena Ljungström tycker att man ska våga testa att läsa en diktsamling och se vad som händer. Annars tipsar hon om poetry slam.

– Man märker fort att poesi inte alls behöver vara otillgängligt, den kan vara härlig, lättsam och rolig. Vi på Albert Bonniers är ofta medarrangörer till olika evenemang när våra poeter framträder, en dröm vore en fast scen i Stockholm där man alltid kan gå och lyssna på poesi.

Och varför ska man bry sig om att läsa poesi om man är en nöjd romanläsare?

– Man kan gott fortsätta att vara en nöjd romanläsare, säger Pekka Särkiniemi. Till slut blir allt ändå poesi, om inte förr så på gravstenen.

Trots en dyster utveckling där få poeter kan leva på sitt skapande och få bokhandlar vågar satsa finns det fortfarande många som brinner för poesi och vill få fler att läsa den. Ett förslag till både förlag och bokhandlar är att göra reklam för diktsamlingar i tunnelbanan, istället för de böcker som redan på förhand är garanterade många hundra tusen sålda exemplar.

Fakta: 

Poesitips

• Helena Ljungström: Allt av Tomas Tranströmer.

• Pekka Särkiniemi: Olika typer av poeter! Enkla, svåra, utåtriktade, introverta, roliga, allvarliga, rimmade, experimentella och så vidare. Själv kan jag inte vara utan Olav H Hauge och Gunnar Björling. Poesiläsningar och poesifestivaler är ett bra sätt att bekanta sig med nya poeter.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

"Bra poesi lämnar ingen oberörd"

Recension

Finns det fortfarande folk som vill läsa lyrik? Och varför betraktas poesi av många som så svårtillgängligt? Stockholms Fria Tidning bestämde sig för att undersöka hur poesin egentligen mår i dag. I den tredje artikeln av fyra i ämnet pratar vi med några av genrens utövare, Stockholmspoeten Per-Eric Söder och Johan Wretman som driver Södermalm poetry slam.

Finns det hopp för poesin?

Recension

Hur mår poesin egentligen? Enligt en undersökning är det en omöjlighet att försörja sig som poet och de svenska upplagorna blir bara mindre. Stockholms Fria Tidning bestämde sig för att undersöka hur poesin mår. Den första artikeln, i en serie på fyra, ger ordet till litteraturprofessorn Anders Cullhed.

Läsarna sviker inte lyriken

Recension

I tidigare delar av SFT:s artikelserie om poesins ställning på dagens litterära scen har människor som på olika sätt arbetar med genren fått ge sin syn saken. Men oavsett vad författare, förläggare, litteraturprofessorer och bokhandlare tycker kommer poesin aldrig att överleva utan läsarna. Här är deras version.

© 2024 Stockholms Fria