– Det här blir ett socialt straff som du får ta som ligger utanför rättssystemet. Att inte få ett jobb ökar risken för återfall i kriminalitet, säger hon.

Området Kroksbäck i stadsdelen Hyllie är ett av de områden i Sverige där flest tonåringar är dömda för brott, enligt SVTs kartläggning. Christel Backman menar att utvecklingen på arbetsmarknaden inte går de dömda ungdomarnas väg.

– Om arbetsgivaren väljer mellan två likvärdiga personer där den ena begått brott så väljer man den andra. Man kan förstå att enskilda arbetsgivare tänker så, men det visar också på en människosyn där man inte tror på kriminalvårdens förmåga att förändra människor, säger hon.

Runt 40 000 utdrag ur belastningsregistret gjordes varje år i början av 2000-talet. Det kan jämföras med de 170 000 som gjorts varje år de senaste åren. Ökningen beror på att fler arbetsgivare kräver utdrag menar Christel Backman. Förutom att utdragen är ett vanligt krav för att få butiksjobb så är det flera av de största arbetsgivarna i Skåne som kräver detta, däribland Posten. Presschef Per Ljungberg menar att de tar hänsyn till typen av brott.

– Jag tror att många i trafiken tycker det är bra att våra chaufförer inte är dömda för rattonykterhet. Men vi ser även allvarligt på exempelvis sexualbrott. Jag vet tillfällen då vi missat göra utdrag och personer dömda för sexualbrott har utnyttjat det. Pedofiler som plockat in tioåringar i postbilar. Då har vi fått hård kritik.

Christel Backman skulle helst av allt vilja se ett förbud mot att arbetsgivarna missbrukar utdragen ur brottsregistret.

– De flesta arbetsgivare säger att brottet ska bedömas i relevans efter jobbet. Men ju mer följdfrågor jag har ställt desto fler brott blev relevanta. Folk vill gärna att alla ska få en andra chans men hittar skäl till att göra undantag just hos dem.