Fria Tidningen

Krönika: Ojämlika samhällen kostar mer

Upploppen i förorterna vittnar om att Sverige blivit mer ojämlikt. Om vi fortsätter att bygga ett samhälle som gynnar medelklassen allra mest kommer vi få ett samhälle som inte är bra för någon, skriver Pierre Gilly.

KRÖNIKA

Sverige har blivit ett "normalt" land med upplopp och bilbränder. Lite som USA, Storbritannien och Frankrike, där små grupper ur en desillusionerad underklass med jämna mellanrum tar till våld och förstör sina egna kvarter. De här upploppen brukar ofta börja med att polisen har ihjäl någon eller misshandlar någon från trakten. Det behöver inte ens vara så att polisen gjort fel i fallet som utlöser våldet. Det är känslan som räknas och förr eller senare svämmar den över.

Det kan tyckas irrationellt och det är lätt att moralisera när någon bränner upp sin grannes bil, men det är uppenbart ett beteende som återkommer med regelbundenhet runt om i världen. De brinnande bilarna har ett budskap som de som satt eld på bilarna kanske inte ens är riktigt medvetna om. Ojämlika samhällen fungerar dåligt. Den berättigade känsla av maktlöshet som fattigdom skapar lägger grunden till upploppen.

Det handlar dock inte bara om en känsla av att vara utsatt för något fel. Kopplingen mellan ojämlikhet och ohälsa är välkänd. Låg social status sliter på hälsan: arbetare lever flera år kortare än tjänstemän. Folk i höginkomstkommunen Danderyd lever i snitt sex år längre än folk från det fattigare Sundbyberg. Klassamhället tär både själsligt och fysiskt på dem i botten.

Det här är vårt samhälles tysta våld. Det är brutalare än upploppen, men gör sig inte lika bra på tv.

För de som anser att det inte finns ett samhälle utan endast individer är detta obegripligt. De kan inte ta till sig socialmedicinska forskningsresultat. De ser upploppen som en fråga om moral, uppfostran, galenskap eller kanske etnicitet och religion. Men naturligtvis handlar det mer om samhället än om individer.

Sverige har blivit ojämlikt och samtidigt övergett den fulla sysselsättningens politik. Det är inte högskolestudenter med framtidshopp som deltar i upploppen. Precis som det inte är de med störst chanser att få ett bra jobb som börjar råna korvkiosker.

Visst finns det även medelklassbarn som startar en karriär som brottslingar – sociologins lagar är inte lika deterministiska som fysikens – men det är inte många. Det är lite som rökning: alla rökare kommer inte att utveckla cancer men man vet att en del kommer att göra det. Sambanden är statistiska.

En del påstår att ojämlika samhällen är mer effektiva än jämlika, men lukten av bensin och brinnande bildäck visar något annat. Ett ojämlikt samhälle är minst lika dyrt som ett jämlikt. Det blir fler väktare och mindre välfärd.

Att tillhöra underklassen är lika farligt för hälsan som att röka. Men det är inte lika enkelt att lämna underklassen som att sluta röka. Inte som Sverige ser ut i dag. Om vi fortsätter att bygga ett samhälle som gynnar medelklassen kommer vi i slutändan att få ett som varken är bra för folk i Sundbyberg eller Danderyd.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Krönika: Krig med ett leende

USA:s nye president är inte en fredskandidat. Han utesluter inte militära medel mot Iran och vill trappa upp kriget i Afghanistan. När nu världen jublar över Barack Obamas seger vill Pierre Gilly påminna om att amerikanska presidenter alltid tvingas anpassa sin politik efter det militärindustriella komplexets behov.

Fria.Nu

Dyr bensin är egentligen billig

De senaste fem åren har oljepriset femdubblats. Bensinpriset har inte stigit fullt lika mycket, men de flesta verkar vara ense om att bensinen har blivit för dyr.

Fria.Nu

Tre bokstäver kan sammanfatta 1968

Nu på våren för exakt fyrtio år sedan startade studentprotester i Paris som snabbt spred sig över större delen av den rika världen. Om detta har det skrivits ofantligt mycket. Bara nu inför jubileet har det publicerats 70 böcker i Frankrike om studentupproret. 2008 kommer att bli det revolutionsnostalgiska året.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria